Det internationella humanitära systemet är under hård press och står inför politiskt motiverade nedskärningar samtidigt som de humanitära behoven i världen är rekordstora.
Men inom det humanitära systemet finns också ett växande intresse för de informella nätverk som alltid stöttat varandra vid kriser i olika samhällen, ofta utan inblandning av internationella aktörer. På samma sätt som människor i ett grannskap här hemma i Sverige skulle vara de första att ingripa för att stötta varandra i händelse av kris så ställer människor upp för varandra i krisdrabbade samhällen överallt i världen.
Dessa självorganiserade, frivilliga grupperingar bygger på befintliga relationer, resurser och kunskap, men förblir till stor del oerkända och utan internationellt stöd.
Men nu har alltså en ny studie undersökt vad som händer när internationella aktörer stödjer lokalt ledda insatser. Den bygger framför allt på data från så kallade sclr-insatser (survivor and community-led response eller supporting commiunity-led response). Många av dessa insatser har stöttats av just Act Svenska kyrkan, som under de senaste två åren ökat sitt direkta stöd till sclr-insatser i exempelvis Mellanöstern, Asien och Latinamerika.
En central slutsats i den nypublicerade studien är att internationellt stöd till lokalt ledda insatser kan leda till ett bistånd som är mer hållbart, effektivt och lokalt förankrat, samtidigt som det finns flera utmaningar att lösa. Givetvis kan inte lokala aktörer utan betydande resurser på egen hand hantera följderna av stora kriser fullt ut. Störst framgångar nås genom lokalt, nationellt och globalt samarbete.
Här kan du läsa hela studien Supporting mutual aid: What the evidence tells us. Den utgör den första fasen av ett tvåårigt forskningsinitiativ lett av nätverket ALNAP (Active Learning Network for Accountability and Performance in humanitarian action) och Local to Global Protection (L2GP), en plattform som Act Svenska kyrkan är medgrundare till och som syftar till att främja lokalisering i humanitärt arbete.