Ja nu är sommaren här och många av oss längtar efter vila och inspiration och att få ta del i just det som vi behöver, för att vi ska återhämta oss och hitta ny kraft.
Jag personligen längtar efter de ljumma sommarkvällarna, att lyssna till fågelsång på morgonen på altanen och kanske ta ett kvällsdopp i Drevviken på kvällen.
Sommaren skulle vi kunna säga är växandets tid på alla sätt. Under den här tiden exploderar naturen i prunkande fruktbarhet. Livet växer och är kanske som allra vackrast under sommaren med alla dess blomster. Även i kyrkoåret nämner vi att sommaren – trefaldighetstiden – handlar om det mänskliga växandet och mognaden. Det kan vi märka i kyrkoårets teman under denna tid: Efterföljelse, Tro och liv, för att nämna några tema. Det handlar om olika perspektiv kring att mogna som människa och i sin andliga längtan.
Vi lever i en orolig och splittrad tid och just när vi får tid att stanna upp, som vi ofta gör under sommaren, då brukar tankar komma kring vad som är viktigt egentligen och hur vi vill leva våra liv. Att då få gå in i en katedral eller kyrka och låta sig uppslukas av kyrkorummets rymd och helighet och kanske tända ett ljus, kan ge en stund för eftertanke. Enkelhet och närvaro.
Ibland ställer jag mig frågan om vad det är som är heligt för oss eller kanske med ett annat ord, vad som är livsviktigt för oss. Vad är det som bär oss och ger oss meningsfullhet i vårt liv och ger oss ny kraft och en tro på livet?
För mig handlar det mycket om det som jag är tacksam för och det jag har goda förväntningar kring. I mitten av maj gjorde jag en resa till Öland för att bland annat titta på och lyssna på fåglar. Jag tänkte många gånger under resan så enkelt egentligen att ta på sig stövlar och vandra längs stigar, i skogen och vid havet och ta del av dessa varelsers liv och så äta medhavd matsäck och en kaffetermos. Så underbar påfyllning för alla sinnen. Kanske är det just det enkla lilla livet som ger oss hållbar livgivande påfyllning. Vad ger dig kraft och vad kan du vila i?
Jag har en känsla av att det som för många av oss upplevs som heligt, inte är orienterat uppåt, mot det upphöjda och mäktiga – utan åt det motsatta hållet. Det vi upplever som heligt är ofta orienterat neråt, mot det ringa, det sårbara, det nära.
”När vårt barn föddes”, ”när pappa dog och jag höll honom i handen”, ”när jag hörde jag älskar dig”, eller ”när jag upplevde en häpnadsväckande vacker natur”, eller ”när jag gick på en sandstrand och kände den mjuka sanden mot mina fötter”.
Det är sådana upplevelser i livet som ofta ger oss en erfarenhet av något större än oss själva. Några av oss skulle säga – den gudomliga kraften. Kanske skulle vi kunna benämna sådana upplevelser som existentiella andliga beröringar i vardagen – vardagsnära helighet som ger oss möjlighet att få vara människa.
Jag önskar dig en vilsam sommar där du får beröras av Guds omsorgsfulla blick och närhet.