FAQ

1. En läkare skriver intyg
   En läkare måste bekräfta att personen är död. Det kan ske på sjukhus, på äldreboende eller i hemmet.
2. Kroppen tas om hand
   Den döda personen förs oftast till ett bårhus eller ett kylrum där kroppen förvaras.
3. Anhöriga kontaktar begravningsbyrå
   Begravningsbyrån kan hjälpa till med allt praktiskt - Blanketter, planering och tider.
4. Närstående får tid att ta farväl (frivilligt)
   Familj och vänner kan ibland se den döde om de önskar, i ett särskilt rum.
5. Myndigheter får information 
   Dödsfallet registreras hos skatteverket. Pension, bank och andra instanser får också besked.
6. Familj och anhöriga behöver ta ställning till vart man önskar att den döda gravsätts. Kontakt med kyrkogårdsförvaltningen för att få information kring hur man utser en ny gravplats.
7. Blanketter, villkor, fakturor skickas ut till dödsbo ifrån kyrkogårdsförvalningen och man bör ta ställning till vem eller vilka som ska bli gravrättsinnehavare. 

Gravsättning är det sista steget i en begravning. Det betyder att kistan eller urnan placeras i en grav eller på en annan särskild plats.

Det finns olika sätt att gravsätta:

• Kistan kan sänkas ner i en jordgrav.
• Urnan med aska kan placeras i en särskild grav för urnor eller askor.
• Ett tredje alternativ är gravsättning i en minneslund. Där askan grävs ner i en minneslundskartong, man märker inte ut platsen och anhöriga deltar inte i gravsättningen.
  
  Det går också att gravsätta på annan ort och kostnaden ingår i begravningsavgiften. Eventuella transportkostnader betalas dock av dödsboet.

Enligt svensk lag ska kremering eller gravsättning ske senast 30 dagar efter dödsfallet.
I praktiken ordnas begravningen ganska snabbt, många gånger 2-3 veckor efter dödsfall. Om det finns särskilda skäl, kan man begära anstånd från skatteverket att få mer tid. 

Väljer man att kremera kroppen har man 1 år på sig att gravsätta askan efter att kremeringen skett. 

Gravskick betyder hur en person ska begravas.

Det handlar om vilket sätt man väljer för begravningen, till exempel:

Jordbegravning – kistan sänks ner i jorden.
Kremation – kroppen bränns och askan läggs i urna.
Minneslund – kroppen bränns `och askan begravs anonymt utan att anhöriga får delta vid gravsättningen.
Askgravplats/ Askgravlund / urngrav – urnan sätts ner på en bestämd plats

Gravsten betyder:
Själva stenen som står vid graven.
På gravsten står det oftast namn och datum och kan finnas en symbol eller bild.

Gravrättsinnehavare har rätt att sätta upp en gravsten på gravplatsen som måste godkännas av kyrkogårdsförvaltningen. 
Det kan finnas särskilda bestämmelser, gravplatsföreskrifter för vissa kvarter. Föreskrifterna lämnas ut i samband med visning av gravplats.

Ta kontakt med ett stenhuggeri så kan de guida dig i processen.

Gravvård är ett större begrepp som betyder allt som hör till skötseln och utformningen av graven.
Gravvård kan vara:
gravsten
planteringar/blommor
ljuslyktor, vaser eller annan utsmyckning
skötsel av graven (t.ex. rensa ogräs, plantera blommor)
ibland också hela minnesmärket, inte bara stenen

Gravrätt, alltså rätten till en gravplats, upplåts idag på 25 år.

Gravrättsinnehavare är ett ord som används inom begravningsverksamhet och det innebär, den person som har rätt att bestämma över en gravplats. Denna rätt kan vara att vårda graven, sätta upp gravstenar, samt bestämma vem som får begravas i gravplatsen.  Dödsboet skall gemensamt ta ställning till vem eller vilka som skall registreras som gravrättsinnehavare. Gravrättsinnehavaren kan vara en eller flera personer, såsom en familjemedlem eller anhörig. I vissa fall allmänna arvsfonden.

Gravrätten kan förnyas efter gravrättstidens utgång. Gravrätten kan också överlåtas eller återlämnas. Alla förändringar måste anmälas till kyrkogårdsexpeditionen. Om en gravrättsinnehavare avlider skall dödsboet anmäla ny gravrättsinnehavare inom sex månader.

Nej, begravningsavgiften finansieras via skattsedeln, medan kyrkoavgiften betalas av dem som är medlemmar i Svenska kyrkan.

Det här ingår i kyrkoavgiften som betalas av alla som är medlemmar i Svenska kyrkan

• Begravningsgudstjänst (kyrka, präst och kyrkomusiker).
• Kistbärning från kyrkan till gravplatsen.  

Det här ingår i begravningsavgiften som alla betalar som är folkbokförda i Sverige:

• Gravplats eller motsvarande under en tid av 25 år.
• Gravsättning, dvs. gravöppning, återfyllning och iordningställande av en öppnad grav.
• Transporter från det att Svenska kyrkan tagit över ansvaret för stoftet till dess att gravsättning skett
• Kremering.
• Lokal för förvaring och visning av stoftet.
• Lokal för begravningsceremoni utan kyrkliga symboler.
• Skötsel av kyrkogårdens allmänna ytor.