Lyssna

Nyhet / Publicerad 7 april 2025 / Ändrad 2 maj 2025

Charles Felix Lindberghs grav

Charles Felix Lindberg var en svensk affärsman och donator som testamenterade sin förmögenhet till Göteborgs stads prydande och förskönande.

Charles Felix Lindberg, 1840-1909, var en svensk affärsman och donator.  När han dog 1909 testamenterade han hela sin förmögenhet på drygt två miljoner kronor till Göteborgs Stad. Pengarna skulle användas för att ”pryda och försköna” staden. Donationen var den största som Göteborgs Stad dittills hade tagit emot och blev grunden för Charles Felix Lindbergs donationsfond.

Charles Felix Lindberg var son till köpman Charles Gustav Lindberg och Minona Gudiva Hjort. Han hade två äldre systrar, Gudiva och Minona, samt en yngre bror, James Gustaf. Fadern drev skeppsrederi och handel med kolonialvaror och stenkol, hudar och bomull. Modern dog tidigt, vid 32 års ålder.

1876 bildade Charles Felix Lindberg tillsammans med sjökaptenen A.O. Andersson handelsbolaget Andersson & Lindberg i Göteborg, som i många år ansågs vara ett av Göteborgs största köpmanshus. De drev omfattande export och import samt rederirörelse. De ägde också ett sågverk i Lundbyvassen på Hisingen, som exporterade slipers till England. Efter firmans 25-årsjubileum 1901 drog sig Charles Felix Lindberg ur och företaget gick i konkurs 1908.

Redan under sin livstid stödde Lindberg många föreningar och gav bidrag till allmännyttiga ändamål. Bland annat betalade han årliga medlemsavgifter till De Blindas Vänner, Filharmoniska sällskapet i Göteborg, Föreningen för Befrämjandet av Handelskunskaper, Jultomtarne, Gustav Adolf-stiftelsen, Göteborgs konstförening, Göteborgs fiskeriförening, Räddningsinstitutet på Hisingen, Hafskuranstalten å Styrsö, Kungliga Svenska Segelsällskapet med flera.  

Lindberg dog oväntat den 5 augusti 1909. Dödsorsaken angavs vara cardioscleros (hjärtförkalkning), men rykten florerarade om att han ska ha begått självmord. Göteborgs stad har låtit resa en monumental gravvård över Charles Felix Lindberg på Östra kyrkogården, formgiven av arkitekten Arvid Bjerke och prydd av en relief av Bror Chronander. Den invigdes exakt tre år efter Lindbergs död, den 5 augusti 1912.

Tidigare fanns en bestämmelse att så kallade självspillingar inte fick ligga i vigd jord och att de inte fick bäras in genom porten eller grinden till kyrkogården utan skulle lyftas diskret över muren. Det som gett näring åt självmordsryktena kring Charles Felix Lindberg har varit gravens utformning och belägenhet. Muren på Östra kyrkogården är bruten och där finns ett staket och en grind och en egen ingång till gravplatsen från Härlandavägen. Lindbergs grav ligger på så sätt både innanför och utanför muren. Ett sätt för stadens styrande att genom denna kompromiss tacka för de Lindbergska miljonerna till stadens förskönande? 

Det finns inget skrivet som stöder ryktet om självmord. Enligt kyrkohistoriker Anders Jarlert är det en skröna. I dödsboken anges dödsorsaken förkalkning i hjärtat och samtliga tidningar skrev slaganfall, berättade Jarlert i en intervju med Göteborgs-Posten 2005. Jarlert tror att spekulationerna kring Lindbergs död snarare uppkom för att han var en ensling, han var inte gift och hade inte några kommunala uppdrag, vilket var ovanligt för en man i hans ställning.

Charles Felix Lindbergs donationsfond

Lindberg efterlämnade en förmögenhet på 2 088 567 kronor, som han donerade till Göteborgs stad, eftersom han "tillbragt större delen af sitt lif" där, "och för hvars utveckling han städse hyst lifligt intresse". Det var den största donation som dittills skänkts till Göteborgs stad.  

Donationen mottogs av stadsfullmäktige den 26 augusti 1909. Första gången medel delades ut var 1912, då gick pengarna till parken kring Skansen Kronan, Keillers park och Margretebergsängen. Monument som Poseidon på Götaplatsen, Karin Boyes staty utanför stadsbiblioteket, Järntorgsbrunnen liksom Vilande figur i två delar III i entrén till Göteborgs konstmuseum och De tre vingarna vid kulturhuset Blå stället i Angereds centrum, har tillkommit genom donationer ur fonden. Även Botaniska trädgården och Slottsskogsvallen har fått betydande finansiering av fonden.

Den 22 februari 1979 fanns det 362 876 kronor att fördela "till stadens förskönande": 25 000 gick till storschackspel på Kungstorget, 75 000 till en trädplanteringskampanj, 75 000 till trädplantering på Masthuggstorget, 145 000 till konstnärlig utsmyckning av spårvägshållplatser i Bergsjön, 7 000 för skyltning av de konstverk, som bekostats av fonden och 10 000 till en kortfattad broschyr om dessa konstverk.

Källor: Wikipedia och Göteborgs-Posten