Muren runt Carl Gustafs kyrka, kvarteret Lund.
År 1690 fanns ett trästaket runt kyrkogården och det sägs att det sattes upp för att förhindra stadens kreatur från att gå in på kyrkans mark. 1703 uppfördes en bondgårdsmur vilken det inte finns några spår av idag. Numer omgärdas Carl Gustafs kyrkogård av en mur som troligen härstammar från 1800-talet.
Under andra världskriget ville man skydda sig ”om tysken kommer.”
I hörnet Drottninggatan/Christoffer Schrödersgatan ser man spår av det. Här är en bunker, från vilken man skulle kunna skjuta mot fiender.
Det har funnits på flera ställen runt om torget, i gatuplan/källare på rådhuset finns skottgluggar fortfarande kvar.
Man skulle kunna skjuta korseld så man täckte upp från alla håll.
Tre av sidorna omgärdas av denna stenmur, medan norra sidan idag har ett staket av smidesjärn på en låg granitsockel. Detta staket uppfördes 1908 då man breddade Kyrkogatan. Den norra delen av muren var den äldsta.
Kyrkogårdsmuren är en massiv stenmur tillkommen i etapper och därmed varierande gråsten, tegel och huggen gatsten.
På vissa sträckor och främst i de nedre partierna, kan muren vara s.k. skalmurskonstruktion med kärna av kalkbruk och stenflis. Muren är på båda sidor putsad med bruk och färgad vit. Med en jämn horisontell avslutning upptill är murens höjd ut mot gatorna 1,70-1,90 meter beroende på marknivå. In mot kyrkogården är murens höjd 1-1,2 meter. Murens lutande avtäckning består av tre skift enkupigt rött taktegel lagda i bruk och delvis fogade, på en kort sträcka på östra sidan med glaserat tegel. Muren är ca 1 meter tjock.
Entréer till kyrkogården finns genom en portal mot tre av de angränsande gatorna.
Portalen i väster, mot Drottninggatan.
Denna portal ligger i norra delen av muren. Här finns en hög, kraftig dubbelgrind av smidesjärn. Upptill är den svängd och har inskriptionen MATTHIAS CHR / ISTOFFER . Idag är denna ingång tillgänglighetsanpassad. Tidigare fanns här ett par trappsteg i huggen granit vilka utgjorde nivåskillnaden mellan gata och kyrkogård.
Porten i söder.
Den södra portalen är placerad centriskt i mursträckan mot Christoffer Schrödersgatan. De båda murpelarna är krönta med kopparplåt och med vardera stor kopparkula. Även här finns en smidesgrind med inskription; JACOB CHR / ISTOFFERS. Ovanför denna port hänger en järnlykta med grönt glas och ett litet krönkors.
Namnen på ovan nämnda grindar åsyftar far och son som 1719 donerade medel till kyrkogårdens inhägnad. Matthias och Jacob var handlare i Ronneby och donerade 4000 caroliner till församlingen, vilken användes till grindarna.
Porten i öster:
Mot Kungsgatan finns den östra portalen. Den är utformad med två kraftiga slätputsade kvaderindelade pelare med låga tälttak av kopparplåt och med dubbelgrind av smidesjärn.
Kyrkogårdsmuren ansluter till smidesstaketet mot Kyrkogatan.
Reparationer har gjorts kontinuerligt av muren. En större gjordes 1724 och 1741.
1772 gjordes en större reparation och även en utvidgning. Undan för undan köptes tomterna in och i mitten av 1870-talet var kyrkogårdsmuren fullbordad.
Kyrkogårdsmuren har genom åren varit ett hett samtalsämne, dess vara eller inte vara. Då smidesstaketet kom upp fick dåvarande kyrkoherde hård kritik av Överintendentsämbetet för att delar av den norra muren rivits utan tillstånd. Riksantikvarien och Överintendenten uttalade sig för ett bevarande av muren. Så gjorde även Domkyrkoarkitekten i Lund ”…trots att muren saknar antikt eller arkitektoniskt värde äger den dock värde i estetiskt hänseende.” Man ansåg även ” att muren gav kyrkogården en fridfull, sluten och särdeles stämningsfull prägel.”
Muren har vissa perioder varit gul. På 1960-talet målades den vit. 2025 renoveras muren och målas gul igen.
Kulturminnesvårdande myndigheter anser att än idag har muren ett stort kulturhistoriskt värde.
källhänvisning: Församlingsblad 1996:1,2001:1, 2002:4