För vad hade hänt om inte Jesusbarnet skyddats av mänskliga händer? Vad hade hänt med budskapet om Jesu födelse om herdarna bara ryckt på axlarna och tänkt att änglaskaran var en dröm? Och vad hade hänt om Maria sagt ”Nej, jag vill inte” till att börja med?
Det finns en legend (tyvärr minns jag inte var jag hittade denna legend)
som återger ett samtal mellan Jesus och ängeln Gabriel direkt efter Jesu himmelsfärd. Ängeln, som väntar vid himmelens port är imponerad:
“Det är en fantastisk frälsning du har åstadkommit.
Jaa, svarar Jesus.
Men hur ser planerna ut för framtiden? Hur skall människor få veta vad du har gjort? frågar ängeln Gabriel ivrigt.
Jag lämnade efter mig Petrus och Jakob och Johannes och Maria och Marta och alla de andra, och bad dem berätta för sina vänner, och deras vänner att berätta för sina vänner, till hela världen får veta.
Men käre Jesus, säger Gabriel oroligt, tänk om Petrus är för upptagen med sina nät, eller Marta med sina hushållsbestyr eller vännerna de berättar för så upptagna att de glömmer att berätta för sina vänner – vad händer då?
Jesus dröjer länge med sitt svar, sedan säger han lugnt:
”Jag har inga andra planer. Jag räknar med dem”.
Med andra ord: Det finns ingen plan B och vi får än en gång med glädje och tacksamhet ta till vårt hjärta det stora att Gud väljer att räkna med människan. Det gjorde Gud redan när ängeln Gabriel besökte Maria och Maria tog emot Gud i sitt liv på ett radikalt sätt – hon bar ju Jesus i sin egen kropp och födde Guds son. Gud vill komma in i våra liv och hoppas på att vi skall vara lika mottagande som Maria och säga ”Jag är Herrens tjänarinna/tjänare. Må det ske med mig som du har sagt.” Gud hoppas på vårt JA!
Inte heller Josef avvisade Gud sedan han i en dröm mött Herrens ängel som berättar att Josef inte skall vara rädd för att föra hem Maria som sin hustru. Barnet i hennes mage har kommit till genom Helig Ande. Josef trodde på detta och litade på att allt var sant. Vi får lita på att Gud föds som människa för att bli en av oss, veta hur vi har det och vill frälsa oss.
Både Maria och Josef tar hand om sin lille son, sin lilla bebis som ju samtidigt – åh detta mirakel! - är världens frälsare. Han tvättas ren från förlossningens blod och det hudfett han haft som skydd för fostervattnet. Maria lägger honom till bröstet och Jesus får livsnödvändig mat. Filten värmer den lilla kroppen i nattkylan. Ordet är kött. Gud har tagit mänsklig gestalt på jorden och blir omhändertagen av kärleksfulla händer. Jag tror både Josef och Maria gav Jesus kramar och pussar, den beröring som vi nu vet är nödvändig för att bebisar skall överhuvudtaget överleva.
Vi förflyttar oss till herdarna på ängen. Dessa hårt arbetande män som denna natt, liksom alla andra nätter, vilar och sover vid elden efter en lång arbetsdag och för att samla kraft inför en ny arbetsdag. Så kommer änglarna till dem. En modern PR-firma tycker nog att budskapet om världens frälsare borde ha kunnat proklameras ännu maffigare och effektivare om fler hade nåtts av budskapet och inte bara en grupp herdar på en äng i lilla Betlehem. Men så tänker inte Gud. Gud hoppas att herdarna gläds över änglasången och över att få höra att Frälsaren har fötts och att de sedan vill berätta, sprida detta vidare.
Gud har ingen plan B – till Gabriels stora förskräckelse om vi får tro legenden. Gud hoppas att skall ta emot Honom i våra liv. Han hoppas att vi skall tro att det är sant att Hans kärlek till oss är så stor att Han blir människa denna natt för att frälsa oss. Och Han hoppas att vi vill berätta vidare om den frälsning vi själva fått ta emot.
Och här får vi påminna oss om att budskapet om Jesus Guds Son, Frälsaren, kom till Maria och Josef och herdarna mitt i deras vardag. Maria var förmodligen hemma och hushållsarbetade när Gabriel dyker upp, herdarna var på sin arbetsplats när änglaskaran kom, Josef sov. Och mitt i detta vardagliga dyker Gud upp. Så får det vara för oss. Vi får ta emot Gud mitt i vår vardag, berätta om Gud mitt i vår vardag, ja leva med Gud mitt i vår vardag, mitt i vårt liv. För det precis där Gud vill vara!