Längs ytterväggarna i kyrkan finns våra utställningslådor. Under året byter dessa innehåll och man är välkommen förbi för att läsa, lära och begrunda.
Just nu...
Kyrkan och samhället.
Välkommen förbi!
Vi börjar på Norra sidan från toaletterna upp mot altaret.
Låda 1
I bakrunden ser man en målad bild. På gul botten sen man i mitten i klassisk kyrka med vit mur och grått tak. Till vänster ser man tornet sticka upp. Till höger i bild ser man ett halvdåligt hus, som skulle kunna vara ett fattighus. Framför kyrkan och huset står en massa människor finklädda, unga och gamla, kvinnor och män. Några går i folkdräkt, andra i långklänning, svart rock och hög hatt och några i uniform.
Text: Kyrkan och samhället.
Sverige har länge betraktats som en välfärdsstat.
Men det var egentligen inte alls så länge sedan som nöden var oerhörd.
Många led av svält och kyla och sjukdomar.
Ett flertal av de funktioner som vi nu tar för givet – skola, hälsovård, socialtjänst, äldreomsorg, tex, kommer från kyrkliga initiativ. Ansvaret ligger ofta nu på stat, landsting och kommuner och de har så småningom börjat bekostas av våra skatter istället för gåvomedel.
I vår utställning i sommar vill vi lyfta upp en del av dem och historien.
Låda 2
I bakgrunden finns en bild som är ett kollage av två bilder. Bilden till vänster i kollaget är AI-genererad och visar hur folk betalar (tionde) till kyrkan som skatt för sin mark. Tiondet kan vara i pengar eller varor som del av sin skörd eller boskap. Bilden till höger i kollaget är en målning, troligen sent 1800-tal. I mitten står en präst i vitt och en svart mässhake med guldiga sömmar och mitt fram ett kors broderat i guld. Runt omkring honom sitter församlingen och lyssnar till hans ord. Det är en blandad skara av män och kvinnor, barn och äldre.
Kyrkan och lagen
har varit tätt sammanflätade genom den svenska historien. Från att ha dikterat rättsordningen helt under medeltiden och fungerat som statskyrka i århundraden, är kyrka och stat numera separerade.
En övergripande tidslinje belyser den historiska utvecklingen mellan kyrkan och svensk lag:
- Medeltiden och den kanoniska rätten (1100–1500-talet): Kristendomens intåg förändrade svensk lagstiftning i grunden. Katolska kyrkans egna lagar, kallad kanonisk rätt, gällde parallellt med de världsliga landskapslagarna. Kyrkan tog över ansvaret för familjerätt, äktenskap och moralbrott.
- Reformationen och statskyrkan (1500-talet–1600-talet): Genom Gustav Vasas reformation bröts banden till påven och kyrkan underställdes kungen. Detta cementerades ytterligare vid Uppsala möte 1593 då Sverige blev en renlärig evangelisk-luthersk statskyrka. Kyrkolagen från 1686 gjorde prästerna till statens förlängda arm, som kontrollerade folkets moral och bokföring.
- Sekularisering och religionsfrihet (1900-talet): Lagar som reglerade medborgarskap och tro började luckras upp. Den första egentliga lagen om religionsfrihet kom 1951, vilket innebar att svenskar fick rätt att lämna kyrkan utan att samtidigt gå ur staten.
- Separationen mellan kyrka och stat (2000): Den 1 januari år 2000 skiljdes Svenska kyrkan formellt från staten. Genom Lagen om trossamfundet Svenska kyrkan fick den ställning som ett eget självständigt trossamfund, även om vissa särregleringar består.
Låda 3
I bakgrunden finns en tredelad bild. I bilden till vänster ser vi en samling människor, både kvinnor och män, som står uppställda för fotografering. Bilden är svartvit och från tidigt 1900-tal. Längst bak håller man i en flagga. Flaggan är vit med tre spetsar nedåt och en tofts på varje spets. På flaggan står det. ”För nykterhet och fosterland vi kämpa.”
I bilden i mitten ser man en svartvit bild med en massa människor, mestadels män, i svarta rockar och svarta hattar, som om man är ute i demonstration. I mitten ser man en fana och på den står det: ”Typgrafikska föreningen 1846”
I sista bilden till höger, även denna svartvit, ser man sex unga kvinnor i dräkt eller klänning. Kvinnorna står framför en vägskylt som det står ”Sundsgårdens Ungdomsskola” på. Två av kvinnorna pekar upp på skylten.
Text: Nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen, folkbildningen och kyrkan
De fyra begreppen utgör tillsammans stommen i det moderna Sveriges framväxt och demokratisering. De uppstod som en reaktion mot ståndssamhället, industrialiseringens sociala problem och bristen på politisk frihet under 1800-talet. Tillsammans fungerade de som en "demokratiskola" där vanligt folk lärde sig organisera sig.
Hur rörelserna hänger samman
- Väckelsen och kyrkan: Under 1800-talet utmanade den folkliga väckelserörelsen (frikyrkorna) den statliga kyrkans monopol och överheten. Det var inom kyrkans och väckelsens ramar som föreningsformen först utvecklades.
- Nykterhetsrörelsen: Alkoholen var ett enormt socialt problem. Nykterhetsrörelsen växte delvis ur väckelsen och blev en moralisk och social kraft som kämpade för nykterhet men också för mänskliga rättigheter. Många tidiga fackföreningsledare var aktiva nykterister.
- Arbetarrörelsen: När industrialiseringen tog fart under slutet av 1800-talet samlades arbetarna för att kräva bättre villkor, högre löner och demokratiska rättigheter.
- Folkbildningen: För att kunna förändra samhället behövde folket utbilda sig. Folkbildningen, som drevs gemensamt av nykterhetsrörelsen, frikyrkorna och arbetarrörelsen, lade grunden för studieförbunden som än idag erbjuder utbildning för alla.
Centrala historiska linjer
- Demokratins grundpelare: Det var i dessa folkrörelser som människor övade sig i föreningskunskap: att skriva protokoll, hålla tal och rösta, vilket lade grunden till vår representativa demokrati.
- Bildning och studier: Kravet på folkbildning handlade om att ge arbetare och fattiga den kunskap som tidigare varit förbehållen de rika. Detta skapade bildningsideal som formade den svenska välfärdsstaten.
- Från motstånd till samarbete: Den historiska relationen mellan den etablerade Statskyrkan och folkrörelserna (som frikyrkor och arbetarrörelse) var inledningsvis mycket spänd. Kyrkan representerade ofta makten och överheten, medan rörelserna stod för underifrånperspektiv och förändring. Idag har dock denna skiljelinje suddats ut avsevärt.
Låda 4 och 5
I bakgrunden i första lådan ser man en målning av en argsing Gustav Vasa. I bakgrunden av den andra lådan ser man en röd bok som det står ”Martin Luthers Stora Katekes” på.
Text: Det börjar med en man som hade ett rött skägg, ett hett temperament och ett tomt statskonto.
Gustav Vasa hade precis blivit kung över ett land som var trött på krig, danskar och höga skatter. Problemet var bara att staten var fattig. Riktigt fattig. Men det fanns en organisation som hade både mark, byggnader, silver och inflytande i varje socken från Skåne till Lappland: kyrkan.
När reformationens ideer från Martin Luther nådde Sverige såg Gustav Vasa en möjlighet. På riksdagen i Västerås 1527 beslutades att kronan skulle ta kontroll över stora delar av kyrkans rikedomar. Kloster stängdes, biskoparnas makt minskade och kyrkan blev alltmer
knuten till den svenska staten. Man skulle kunna säga att Gustav Vasa inte bara byggde
en stat. Han byggde också världens kanske mest välorganiserade lokalkontor.
För medan kungens soldater var få och vägarna dåliga fanns kyrkan överallt. I varje socken stod kyrkan mitt i byn. Prästen visste vilka som föddes, gifte sig och dog. Han kände familjerna, gårdarna och bygdens problem. Om kungen ville nå ut med information fanns det inget bättre nätverk.
Under de följande århundradena växte därför något fram som var ganska unikt. Kyrkan blev inte bara en plats för gudstjänst. Den blev också samhällets informationscentral, folkbokföringskontor, skolmyndighet och sociala mötesplats. På söndagen samlades alla. Där lästes kungliga förordningar upp. Där fick man veta vad som hände i riket. Där möttes fattig och rik, bonde och herreman.
Och så kom läsningen.
I många länder var läskunnighet något för eliten. Men i Sverige ville kyrkan att vanligt folk skulle kunna läsa Bibeln och Luthers katekes. Prästerna höll husförhör och reste runt mellan gårdarna. Frågorna kunde vara besvärliga:
- Kan du läsa?
- Kan du trosbekännelsen?
- Kan du förklara det sjätte budet?
Ingen ville stå där och stamma inför grannarna.
Resultatet blev att generation efter generation lärde sig läsa. När folkskolan infördes 1842 hade Sverige redan en ovanligt hög läskunnighet jämfört med många andra länder.
Under 1800-talet började sedan något nytt hända. Staten och kommunerna växte sig starkare. Skolan blev kommunal. Sjukvården byggdes ut. Sociala verksamheter flyttades steg för steg från kyrkan till offentliga institutioner.
Men kyrkan försvann inte.
I stället förändrades den.
Från att ha varit statens lokala arm började den bli folkets lokala mötesplats.
Det är här begreppet "folkkyrka" växer fram på allvar. Tanken var att kyrkan inte skulle vara en förening för särskilt engagerade eller fromma människor. Den skulle vara hela folkets kyrka. En kyrka som döpte barnen, vigde de nygifta, begravde de döda och fanns
närvarande i människors liv oavsett hur ofta de gick i gudstjänst.
Under 1900-talet blev folkkyrkotanken ännu starkare. Kyrkan startade ungdomsgrupper, körer, familjeverksamheter, öppna förskolor, internationellt bistånd och socialt arbete. Ofta dök kyrkan upp där det fanns ett behov långt innan kommunen hunnit skriva en utredning om saken.
När banden mellan stat och kyrka formellt löstes upp år 2000 fortsatte iden att leva vidare: en kyrka som vill vara nära hela befolkningen, inte bara de mest religiösa.
Så berättelsen om den svenska folkkyrkan börjar egentligen med en kung som behövde pengar och kontroll över sitt rike. Men den slutar med något mycket större: ett nätverk av kyrkor, präster, församlings pedagoger, musiker, volontärer och församlingsbor som under nästan femhundra år har funnits mitt i människors vardag.
Från Gustav Va sas maktprojekt till dagens öppna förskolor, körövningar och samtalsgrupper går en lång historisk tråd. Och kanske är det därför folkkyrkan fortfarande känns så svensk: den har stått mitt i byn, staden och människors liv längre än nästan någon
annan institution i landet. Det finns en gammal svensk tradition som många glömmer bort när man talar om välfärd och utbildning. Ofta tänker vi att kommunen alltid har gjort det
kommunen gör i dag. Men om man vrider tillbaka klockan några hundra år ser bilden ganska annorlunda ut.
Innan Sverige hade en utbyggd skola var det kyrkan som hade ett stort ansvar för folkbildningen. En vanlig bonde eller torpare behövde kunna läsa, inte främst för att
klara nationella prov eller skriva uppsatser, utan för att kunna ta del av Bibeln, psalmboken och Luthers katekes. Prästerna höll husförhör där man inte bara l<ontrollerade kristendomskunskaper utan också läsförmåga. På så sätt bidrog kyrkan till att Sverige blev
ett av Europas mest läskunniga länder långt innan den moderna folkskolan slog igenom.
När folkskolan infördes 1842 kom den alltså inte till ett folk som var ovant vid läsning. Tvärtom byggde skolan vidare på en läskunnighet som l<yrkan under generationer hade varit med och etablerat. Samma mönster kan man faktiskt se i modern tid. Ta öppna förskolor som exempel. På många håll i Sverige fanns kyrkans barnverksamheter, familjeträffar och mötesplatser för föräldrar långt innan kommunerna byggde ut dagens öppna förskolor. Kyrkorna erbjöd en plats där småbarnsföräldrar kunde träffas, barn kunde
leka och familjer kunde hitta gemenskap. När kommunerna senare utvecklade liknande verksamheter fanns det redan erfarenheter och arbetssätt som kyrkorna hade arbetat med under lång tid. Man skulle kunna säga att kyrkan vid flera tillfällen har fungerat som ett slags samhällslaboratorium. Först hjälpte den människor att lära sig läsa innan staten
byggde ut skolan. Sedan skapade den mötesplatser för barnfamiljer innan många kommuner gjorde det i större skala. Därefter har det offentliga ofta tagit över, byggt ut
och gjort verksamheterna tillgängliga för alla.
Det betyder förstås inte att kyrkan ensam skapade vare sig skolan eller öppna förskolan. Men historien påminner oss om att många av de institutioner vi i dag tar för givna har vuxit fram i ett samspel mellan civilsamhället, kyrkan och det offentliga. Ibland har vägen gått från sockenstugan till kommunhuset.
Vad står vi i nu och på vilka sätt kan kyrkan stötta upp civilsamhället? Den som lever får se!
Låda 6
I lådan finns en ledad hand i trä com illustrerar en dirigents hand, ett nothäfte, en digital tonmätare, en stämgaffel och ett litet litet fiolfodral.
Text: Redan från 1800-talet växte körlivet fram genom folkrörelser, kyrkan och skolorna, och det blev ett sätt för människor att samlas och uttrycka gemenskap. I dag sjunger omkring 600 000 svenskar i kör, både i städer och på landsbygden, och traditionen omfattar allt från sakral musik till populärmusik. Körsången ses inte bara som ett kulturellt arv utan också som en levande social aktivitet som kan också ge mätbara hälsoeffekter.
För närvarande finns det 45 körer inom Lunds pastorat. Totalt finns det över 1 000 körsångare! Vill du vara med? Du hittar information om alla körer på Svenska kyrkan Lunds hemsida.
Södra sidan från altaret ner mot ingången.
Låda 7
Social hållbarhet
Svenska kyrkan är en betydande aktör på det sociala området genom sin rikstäckande verksamhet i Sverige och internationellt utvecklingsarbete runt om i världen. Med människovärdet i fokus bidrar vi till att minska utsatthet, skapa social sammanhållning och främja respekten för mänskliga rättigheter.
Ett rättighetsbaserat arbetssätt ligger till grund för vårt eget och våra partners arbete. Det innebär att vi försöker komma åt grundorsakerna till att människor marginaliseras. Svenska kyrkans utgångspunkt är alltid att bekräfta och stärka människors egna förmågor, ansvar och möjligheter. Vi ser varje människa som helig och som en rättighetsbärare, inte som ett behövande objekt.
Tillsammans med andra tar vi ett delat ansvar för samhällsutvecklingen, utan att ersätta de sociala trygghetssystem som det offentliga ska tillhandahålla. Istället kompletterar Svenska kyrkan det offentligas insatser. I Svenska kyrkans uppdrag ingår att använda vår röst till att påverka beslutsfattare när människor far illa.
Svenska kyrkan och kriser
När det sker en kris förväntas Svenska kyrkan kunna bidra med samtalsstöd och ritualer. Detta gäller både kriser som drabbar individeroch sådana där många är involverade.
Därför finns Jourhavande präst, som kan nås via 112 eller en chatt. Jouren är öppen varje kväll och natt, och dit kan alla som känner sig oroliga, ledsna, ensamma eller inte orkar leva höra av sig.
Svenska kyrkan finns också med i många nätverk för krisberedskap och i Lund är t ex två församlingshem ”Trygghetspunkter”som kan öppnas om det sker en större samhällskris och människor behöver en plats för att samlas.
Svenska kyrkan har också i uppdrag att se till att alla avlidna människor, oavsett tro eller livsåskådning, får en begravning och en grav enligt sina önskemål. Det är ett myndighetsuppdrag som är separerat från den kyrkliga verksamheten, och där Svenska kyrkan fått ett stort förtroende från staten.
Låda 8
I bakgrunden ser man en svartvit bild troligen från slutet av 1800-talet. Man ser en grupp människor som sitter framför ett hus. Personerna är gamla och skröpliga. Bilden är tagen utanför ett så kallat fattighus.
Text: Kyrkan hade under medeltiden ett speciellt ansvar för fattiga men även enskilda människor var skyldiga att tänka på de fattiga. Det var en god gärning att hjälpa, och goda gärningar visade att man ångrat sina synder och ville bättra sig. Fattigdom betraktades inte som en skam, det var en olycka som liksom så mycket annat berodde av Guds vilja. Den fattige hade inte så många möjligheter att hjälpa andra och därmed mindre ansvar.
Med 1500-talets reformation ändrades det medeltida tänkesättet, och rikedom började anses som ett tecken på Guds nåd. Fattigdom uppfattades då som ett personligt misslyckande men det dröjde ännu ett par århundraden innan den sågs som ett samhällsproblem.
De äldsta inrättningarna för fattigvård, förutom de som fanns i anslutning till kloster och vallfartsorter, var hospital, som var en kombination av sjuk- och fattigvårdsinrättning. De finansierades redan under medeltiden av donationer, och efter reformationen kunde de fortsätta att existera genom hospitalshemman. Större städer och stiftsstäder hade hospital.
1624 års hospitalsförordning är landets första fattigvårdsförordning; alla icke arbetsföra skulle intagas på hospital, utom barn som skulle till barnhus, men barnhus inrättades först bara i Stockholm.
Enligt 1642 års fattigvårdsförordning skulle i hospitalen intas fattiga och sjuka som saknade släktingar som kunde försörja dem och dessutom personer med smittosamma sjukdomar.
De fattiga som placerades på hospitalen var gamla, i synnerhet gamla ensamma kvinnor, sjuka och vanföra, eftersom alla som kunde arbeta fysiskt också gjorde det. Arbetsbrist var egentligen okänt i det gamla agrarsamhället, där det fanns mer tungt arbete att utföra än det fanns folk till det. Kopplingen mellan fattigvård och sjukvård var därför från början ganska naturlig.
Enligt förordning 1642 skulle varje församling inrätta en fattigstuga. De äldsta fattigstugorna, även kallade sockengård, låg nära kyrkan så att församlingsborna kunde medföra gåvor till de fattiga samtidigt som de besökte kyrkan.
Landsbygdsförsamlingarna dröjde med att inrätta fattighus, eftersom bönderna föredrog en kombination av inackorderings- och utackorderingsystem samt rotegång, som innebar att de fattiga gick eller skjutsades runt mellan gårdarna inom roten. Fattighus måste finansieras med avgifter, och man hade svårt att enas om taxeringen. De flesta fattiga fanns under 1800-talet i städerna, och de var ofta s k husfattiga, dvs de hade bostad men klarade inte försörjningen. Därför var det vanligare att ge hjälp med livsmedel och kläder samt litet pengar; det var bara i yttersta nödfall man placerade folk på fattighus. Men fattighus kunde också fungera som pensionärshem. En del av dem som bodde där hade med sig egna möbler. Enligt 1847 års fattigvårdsförordning skulle fattigvårdsstyrelse inrättas i varje församling.
Manfred Björkqvist, sedermera känd biskop, som tog initiativ till offentlig hjälp i hemmet för behövande.
Han fick avgörande hjälp av Ida Norrby vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala och 1919 startade utbildning av hemsystrar.
Låda 9
I bakgrunden ser man ett svartvitt fotografi från ett sjukhus med långa rader av sängar längs väggarna och sjuksköterskor och läkare som går runt bland patienterna.
Text: Sveriges sjukvård har utvecklats från medeltida klosterhospital och fattigstugor.
Begreppet medeltida kloster i Sverige omfattar de religiösa samhällena som grundades mellan cirka år 1000 och 1500-talet. Dessa samhällen följde ofta en viss ordning, som Benedictinorden eller Cistercienserna, och byggde kyrkor, klosterhus, refektorier och arbetsgårdar. Klostren var inte isolerade; de var knutna till lokalsamhället genom markinnehav, bemanning av kyrkan och ofta sjukhus- och utbildningsverksamheter. Under medeltiden var klostren viktiga aktörer i kulturlivet och spelade en central roll i bevarandet och produktionen av skrifter och konst. Efter reformationen förändrades sjukvården i Sverige. Klostren stängdes och vårdinrättningarna försvann.
Under reformationen byggdes hospital för att ta emot äldre, barn och personer med psykisk ohälsa, men vården var ofta dålig.
Under 1600-talet spred sig tankarna om ett hälsosamt och stärkande liv kring en brunnsmiljö. I Medevi - ett par mil norr om Vadstena -startade 1678 Nordens första hälsobrunn. En lång rad privata satsningar följde snart i Medevis spår. På 1800-talet tog sig idén om det sunda livet nya uttryck längs den svenska västkusten. Kurorterna på västkusten lockade med vackra anläggningar, salta bad och friska vindar.
Som en stark kontrast kan det öde ses som drabbade samhällets olycksbarn. En brottslig handling kunde resultera i kyrkoplikt. Plikten innebar inte bara krav på ett erkännande, brottslingen skulle också be om förlåtelse och lova bot och bättring. Kyrkoplikten levde kvar ända fram till 1855 då straffarbeten av olika slag började bli allt vanligare.
I mitten av 1800-talet skedde en förändring.
Tidigare låg det på kyrkan att se till att de fattigaste som behövde sjukvård fick det, men nu skulle omhändertagandet av de sjuka gå över till stadsfullmäktige och landskommunerna.
Lidandet och nöden bland landets fattiga var stort. Detta såg man och inspirerade av den väckelserörelse som svepte genom norra Europa på denna tiden så växte ett intresse för diakonirörelsen fram hos några mecenater i Stockholm. De ville göra en insats för de behövande. Och de ville också blåsa nytt liv i en kyrka som de uppfattade som förstelnad.
I år firar Ersta diakoni 175 år.
Sveriges första sjuksköterska, Marie Cederschiöld startade Sveriges första sjuksköterskeutbildning och byggde upp Ersta sjukhus. I skenet av hur kvinnans roll var på den tiden hon verkade, år 1851 och framåt, gör det hennes insats unik. I hennes fotspår har sedan dess andra innovativa kvinnor och män flyttat fram positionerna inom vetenskap, pedagogik, omsorg och sjukvård.
Låda 10
Inte del av utställningen.
Innehåller bilder på vår maskot Draken, en liten röd krabat som är inspirerad av drakarna (gargoylen) vi har i och utanpå kyrkan. Draken är en snäll figur som ser ut som man gärna vill klappa den.
Låda 11
Inte del av utställningen.
Innehåller saker som man kan köpa i vår souvenirshopp.
En svart tygkasse med kyrkans emblem i vitt (lammet med segerfanan), en svart kaffemugg med kyrkans emblem, ett memory-spel med mönster från kyrkan, en röd ihopvikbar vattenflaska, en bok om Helgo Zettervall, en magnet med foto av kyrkan på coh ett svart nyckelband med vit text - Lunds Allhelgonakyrka.
Om man vill köpa saker i souvenirshoppen så kontakta någon i personalen.