Längs ytterväggarna i kyrkan finns våra utställningslådor. Under året byter dessa innehåll och man är välkommen förbi för att läsa, lära och begrunda.
Just nu...
Musik
Välkommen förbi!
Vi börjar på Norra sidan från toaletterna upp mot altaret.
Låda 1
Bild: I bakgrunden ser man pianotangenter i närbild.
Text: Musikens kraft - från censur till gemenskap
Musik kan förena människor, väcka känslor och ge röst åt tankar som annars är svåra att uttrycka. Den bär traditioner genom generationer, skapar gemenskap över språk- och nationsgränser och blir en del av människors identitet. Men musikens kraft har också gjort den till ett föremål för kontroll, begränsning och politiska konflikter.
Genom historien har makthavare försökt styra vilken musik som får framföras, spridas och bevaras. I Nazityskland stämplades vissa musikaliska uttryck som ”degenererade”, medan den sovjetiska regimen begränsade tonsättarnas konstnärliga frihet och fördömde musik som inte följde de officiella idealen. Sådan censur har varit tydlig och uttalad. Men all musik som tystats har inte förbjudits genom formella beslut.
Även våra normer, traditioner och föreställningar om vem som kan vara tonsättare, musiker eller konstnär har påverkat vilken musik vi har lyssnat till och fört vidare. Kvinnors
musik har genom historien ofta fått mindre utrymme, framförts mer sällan och i mindre utsträckning skrivits in i musikhistorien. Ibland har begränsningarna varit uttalade, ibland har de verkat genom förväntningar och invanda föreställningar om vad kvinnor bör eller kan göra. På så sätt kan musik ha tystats utan att någon uttryckligen har förbjudit den.
Samtidigt har musiken gång på gång hittat nya vägar till sin publik. Den kan utmana rådande ideal, bevara berättelser som annars riskerar att gå förlorade och skapa rum för nya röster. Den kan också samla människor kring gemensamma upplevelser. Körsång, konserter och festivaler skapar mötesplatser där musikens betydelse sträcker sig långt bortom tonerna i sig. Lund Choral Festival, som firar tjugoårsjubileum, är ett exempel på hur körsången kan föra samman människor och ge den gemensamma rösten en central plats.
Den här utställningen utforskar musikens många roller i samhället: som konst och uttrycksform, som bärare av historia och identitet, som föremål för censur och som en kraft som förenar människor. Den väcker frågor om vad vi har fått höra, vad vi har valt att lyssna till och vilka röster som har lämnats utanför.
Vem får höras, vem blir ihågkommen – och vilken musik riskerar vi fortfarande att inte upptäcka?
Låda 2 och 3
Bild: I bakgrunden finns en närbild på ett notsystem.
I den ena lådan ligger tre notböcker, två är Mozarts Requiem och den tredje bocken är Agneta Skölds Requiem.
Text: Vems musik lyssnar vi på?
Varför hör vi så ofta musik av män – medan kvinnliga tonsättare fortfarande är betydligt mindre självklara på konsertprogrammen? Musikhistorien rymmer många tonsättare, men alla har inte fått samma möjlighet att höras, framföras och bli ihågkomna. Mäns musik har genom historien dominerat konsertsalar, kyrkor och den musikaliska kanon.
När vissa verk framförs om och om igen blir de välbekanta – och det välbekanta är ofta lättare att tycka om.
Vilka verk får vi lära känna – och vilka går vi miste om?
Söndag 8 november kl. 17.00 framförs Agneta Skölds Requiem här i Allhelgonakyrkan. Välkommen att vidga dina musikaliska perspektiv – kanske också upptäcka något nytt att tycka om.
Låda 4 och 5
I ena (vänstra) lådans insida är klädd i svart och framför står tre olika gravljus och i den andra lådan sitter en bild där man ser tre bröllopspar. Det vänstra paret är två män, mittenparet är en kvinna och en man och det tredje paret är två kvinnor. Paren ser kärleksfullt på varandra. Framför bilden finns ett litet brudpar till höger och till vänster ligger fyra röda glashjärtan.
Text: Musik till glädje och sorg
”Sorgen och glädjen, de vandrar tillsammans”
– så börjar psalm 269 i Den svenska psalmboken.
Livet rymmer både ljus och mörker, skratt och tårar,
möten och avsked. Musiken följer oss genom allt detta. Den kan ge tröst när orden inte räcker till, hjälpa oss att bära sorgen och förstärka glädjen när livet firas.
I kyrkan får musiken ge röst åt både det svåra och det vackra i livet. Den hjälper oss att minnas, sörja, hoppas och glädjas – och påminner oss om att sorgen och
glädjen hör livet till.
Text ur psalm 269:
Sorgen och glädjen, de vandrar tillsammans,
medgång och motgång här tätt följes åt.
Skyar med solsken, och suckar med gamman
skiftar alltjämt på vår jordiska stråt.
Låda 6
Text: Women Composer Festival
Den 5–7 mars 2027 arrangeras Women Composer Festival återigen i Lunds Allhelgonakyrka. Festivalen lyfter fram musik av kvinnliga tonsättare och ger plats åt verk som alltför sällan hörs i våra konsertprogram. En möjlighet att upptäcka ny musik och nya tonsättare som förtjänar sin plats i musikhistorien.
Bilden i lådan är festivalens signalelement - en illustrerad kvinna i balklänning där klänningen är gjord av noter och notelement.
Södra sidan från altaret ner mot ingången.
Låda 7
Bild: På bilden ser man ett publikhav i motljus (trolgen från en konsert).
Text: När musik blir farlig
Musik kan förena människor, uttrycka motstånd och utmana makten. Därför har musik genom historien censurerats, förbjudits och tystats. Att kontrollera musiken är också ett sätt att kontrollera vilka berättelser, idéer och människor som får höras.
I Nazityskland förföljdes judiska tonsättare och deras musik förbjöds eller försvann från konsertprogrammen. Tonsättare som Felix Mendelssohn och Gustav Mahler stängdes ute ur musiklivet på grund av sitt judiska ursprung. Även jazz och modernistisk musik fördömdes av nazistregimen. I Sovjetunionen förväntades tonsättare följa statens ideal. Musik som ansågs alltför modernistisk eller inte tillräckligt trogen den officiella linjen kunde leda till hård kritik och förbud. Dmitrij Sjostakovitj och Sergej Prokofjev var två av de tonsättare som drabbades av kampanjen mot vad staten betraktade som olämplig musik.
Musik är mer än konst och underhållning. Den kan bli en fråga om makt, identitet och frihet.
Vad är det som gör musik så kraftfull att någon vill förbjuda den? Och vad händer med musiken när den inte längre får höras?
Låda 8 och 9
I den vänstra låden står en svart körpärm och framför ligger boken ”Vi sjunger aldrig på sista versen”. I den högra lådan sitter en bild i bakgrunden på en kör.
Text: Körsångens kraft
Visste du att omkring 540 000 människor i Sverige sjunger i kör?
Det motsvarar ungefär sex procent av befolkningen mellan 7 och 84 år. Körsång är en stor folkrörelse som förenar människor över generationsgränser och bakgrunder.
Att sjunga tillsammans är mer än att skapa musik. Det handlar om gemenskap, lyhördhet och att bli en del av något större än sig själv. Rösterna är olika, men tillsammans bildar de en helhet som ingen röst kan skapa ensam. Kanske är det just det som gör körsången så speciell: att både få bidra med sin egen röst och bli buren av andras.
Låda 10 och 11
I dessa två lådor finns affischer och program från årets Körfestival.