Träd som är över 150 år och/eller har en stamdiameter på 1 meter klassas som Skyddsvärda träd. Därav krävs samråd med länsstyrelsen innan större ingrepp i träden utförs. De kriterier som krävs är att:

  • Då måste de ha uppnått en stamdiameter på 100 cm, ifall det är barrträd krävs det 130 cm i diameter.
  • En ålder på levande eller död tall, gran, bok eller ek på 200 år, resterande trädslag 140 år.
  • De kan också klassas in som skyddsvärt träd när trädet endast är 40 cm i diameters men har grova håligheter på sig

 

Då Kyrkogårdar och begravningsplatser ofta kan härstamma ifrån slutet på 1800-talet så uppnår många av träden åldern för att klassas som skyddsvärda.

Det råder brist på äldre träd med håligheter och död ved. Håligheter bildas främst på träd som har stått väldigt länge. Detta är vanligt på kyrkogårdar där de ofta har en skyddad miljö. Men på andra ställen kan träd gärna tas ned, vilket kan bero på risker, exploatering, sjukdomar eller kanske till och med okunskap om hur de ska bevaras. I Produktionsskogar uppnår sällan träd den ålder som krävs för att få en rik biologisk mångfald.

Vad är nyttan med träd?

Det finns många positiva aspekter med träd. Vissa märker vi under en varm sommardag, när träden ger en välbehövlig skugga. Men många gånger ser vi inte de ekosystemtjänster som träden faktiskt kan ge oss. Många träd i en stad kan faktiskt sänka temperaturen genom dess kronverk. Vid skyfall så hjälper de oss att hantera de stora regnmassorna, eller under stormar saktar de ned farten på vinden. Träden tar upp giftiga partiklar och renar vår luft och när de växer så fångar de upp koldioxiden ifrån vår luft. De äldre träden hyser stor biologisk mångfald och mycket liv är beroende utav särskilt gamla träd.

Läs mer om hur vi arbetar med biologisk mångfald

Mulmholk

Mulmholkar är ett hem för alla mindre djur, fåglar, småkryp och svampar. Mulmholkar ska efterlikna håligheter i gamla träd som är fyllda med mulm. Det råder ofta brist på äldre lövträd i vårt landskap. Mulmholkar blir ett artificiellt men effektivt sätt att efterlikna gamla träd med håligheter.

Boplatser

Att sätta ut olika slags holkar som kan fungera som boplatser kan vara ett effektivt sätt att gynna den biologiska mångfalden.

Faunadepå / död ved

Det råder ofta brist på död ved i naturen. I många fall kanske vi tänker att det ser skräpigt ut, men det är faktiskt en livsviktig miljö för många insekter, svampar och andra organismer.

Högstubbe

På vissa kyrkogårdar/begravningsplatser står det endast en stam utan krona. Dessa träd har tagits ned av säkerhetsskäl då trädet har varit i dåligt skick. Istället för att ta bort trädet helt lämnas trädstammen kvar, det är de som kallas högstubbe.

Sandbin

I till exempel sandgravar, grusgångar, sandhögar, längs slänter eller annan blottad mark finns det mycket liv såsom sandbin eller parasitsteklar.

Äng

En traditionell äng är en gräsyta som har bearbetats genom slagning eller betning under en lång tid, där jorden har utarmats genom att näring från marken kontinuerligt har tagits bort. Genom detta tillvägagångssätt så är det bara vissa växtarter som trivs och kan konkurrera bättre än andra arter.

Stenmurar

Stenmurar kan ha stått orörda i flera hundra år. Dessa gamla murar ger liv åt många organismer. Vi hittar ofta lavar och mossor som koloniserat sig. Eller så hittar vi snäckor, kräldjur eller annat.

Dammar och vatten

Vatten i landskapet är ibland en bristvara. Större dammar ger en livsmiljö för grod- och kräldjur, insekter såsom trollsländor, för fåglar och många andra organismer. En liten vattenkälla såsom en fontän, ett vattenspel eller fågelbad kan vara ett livsviktigt inslag under extrema temperaturer under sommaren.

Senast ändrad 18 maj 2026

Synpunkter eller frågor på sidans innehåll?

norrkoping@svenskakyrkan.se