Förr var det vanligare med blottad mineraljord och förhållanden med öppen sand. Det hittade vi i sandtäkter, vägslänter ibland i betesmarker. Nu är detta inte lika vanligt. Det kanske sås gräs, eller områden växer igen. Kanske förekommer det inte betesmark längre, så de öppna ytorna förändras. På dessa områden har ju många insekter och vildbin tidigare bott. Vildbin är kanske de viktigaste pollinatörerna vi har och har dessa ingenstans att bo ger detta en obalans i ekosystemet.

Vad kan vi göra för att gynna vildbina?

Det finns insatser som vi kan utföra för att återskapa dessa miljöer och gynna insekter som trivs i denna livsmiljö där en enkel åtgärd kan vara att placera ut sandhögar i soliga lägen.

På våra Kyrkogårdar och begravningsplatser i Norrköping finns det en kultur att använda sig utav sandgravar. Det var ett vanligt förekommande fenomen där sandgravarna krattades i specifika släktmönster. Många sandgravar är nu återlämnade kulturmärkta gravplatser där Norrköpings pastorat ansvarar för skötseln. Dessa äldre gravar är skyddade och har då en stor potential att faktiskt fylla ännu en funktion, att gynna den biologiska mångfalden. En enkel åtgärd såsom att inte kratta sandgraven lika ofta skulle kunna gynna förekomsten utav sandbin. Vi har på flera platser sandiga grusgångar där personalen har uppmärksammat håligheter.

Det finns ca 60 olika arter av sandbin i Sverige och många av dessa har alla olika preferenser såsom t.ex. olika djup på sanden, önskemål av specifika växter i närheten, sol, skugga osv. Sandbin använder sanden för att övervintra, lägga ägg, förvara mat

Sandbin använder aktivt hål i sanden för både övervintring, äggläggning och påfyllnad av pollen. I hålen övervintrar både ägg, nymfer och vuxna individer. Det finns många olika arter av sandbin med många olika preferenser. Vissa bin önskar djupare sand medan andra grundare. För att kunna gräva hål i sanden krävs det att sanden är i olika fraktioner för att kunna bli stabilare tunnlar. Vissa bin som guldsandbin föredrar ängsvädd i sin närhet, medan andra bin som är aktiva under tidig vår har ett behov av tidig nektar såsom ifrån sälg. När de gång på gång blir störda iform av t.ex. skötselåtgärder kan de ha svårt att hitta tillbaka hem igen.

Läs mer om hur vi arbetar med biologisk mångfald

Högstubbe

På vissa kyrkogårdar/begravningsplatser står det endast en stam utan krona. Dessa träd har tagits ned av säkerhetsskäl då trädet har varit i dåligt skick. Istället för att ta bort trädet helt lämnas trädstammen kvar, det är de som kallas högstubbe.

Faunadepå / död ved

Det råder ofta brist på död ved i naturen. I många fall kanske vi tänker att det ser skräpigt ut, men det är faktiskt en livsviktig miljö för många insekter, svampar och andra organismer.

Gamla träd

När träd blir riktigt gamla har de ofta mycket höga biologiska värden. På Kyrkogårdsförvaltningen förvaltar vi träden på bästa möjliga sätt för att bevara dem längst möjligt. Vi utför säkerhetsbeskärningar, ibland avlastar grenar, sätter upp säkerhetslinor, så kallat kronstabiliseringar. Vi vill ha gamla träd, men de måste också vara säkra för allmänheten.

Mulmholk

Mulmholkar är ett hem för alla mindre djur, fåglar, småkryp och svampar. Mulmholkar ska efterlikna håligheter i gamla träd som är fyllda med mulm. Det råder ofta brist på äldre lövträd i vårt landskap. Mulmholkar blir ett artificiellt men effektivt sätt att efterlikna gamla träd med håligheter.

Boplatser

Att sätta ut olika slags holkar som kan fungera som boplatser kan vara ett effektivt sätt att gynna den biologiska mångfalden.

Äng

En traditionell äng är en gräsyta som har bearbetats genom slagning eller betning under en lång tid, där jorden har utarmats genom att näring från marken kontinuerligt har tagits bort. Genom detta tillvägagångssätt så är det bara vissa växtarter som trivs och kan konkurrera bättre än andra arter.

Stenmurar

Stenmurar kan ha stått orörda i flera hundra år. Dessa gamla murar ger liv åt många organismer. Vi hittar ofta lavar och mossor som koloniserat sig. Eller så hittar vi snäckor, kräldjur eller annat.

Dammar och vatten

Vatten i landskapet är ibland en bristvara. Större dammar ger en livsmiljö för grod- och kräldjur, insekter såsom trollsländor, för fåglar och många andra organismer. En liten vattenkälla såsom en fontän, ett vattenspel eller fågelbad kan vara ett livsviktigt inslag under extrema temperaturer under sommaren.