Så förklarar prästen att mässan är slut och församlingen svarar med: ”Låt oss gå i frid och tjäna Herren med glädje.” Men innan prästen sänder ut gudstjänstbesökarna i vardagen får de ta emot Guds välsignelse: ”Herren välsigne er och bevare er, Herren låte sitt ansikte lysa över er och vare er nådig, Herren vände sitt ansikte till er och give er frid.” Denna välsignelse kallas för den aronitiska, då det var Gud själv som gav Moses i uppdrag att läsa den över sin broder Aron (4 Mos. 6:24-26). Men det är bara de lutherska kyrkorna som använder den aronitiska välsignelsen. Den katolska kyrkan och den anglikanska använder gärna olika varianter av den så kallade apostoliska välsignelsen efter 2 Kor. 13:13.
Det latinska ordet för välsignelse är benedicere som betyder att välsigna och lovsjunga. Välsignelsen ger mottagaren en andlig kraft som inte någon kan återkalla. Det beror på att den som välsignar har Guds uppdrag och gör det inom ramen för bibelordet och liturgin. Välsignelsen är formulerad i konjunktiv, det vill säga verbet anger en önskan. När en präst eller diakon uttalar välsignelsen riktar den sig till ”er”, skulle däremot någon i lekfolket göra detsamma riktas välsignelsen till ”oss”. Vid en enskild välsignelse kan handpåläggning förekomma, enligt 1 Tim. 4:14.
Från och med 1811-års kyrkohandbok har en treenighetsförklaring fogats till den aronitiska välsignelsen:” I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen.” Relationen mellan Fadern och Sonen är vertikal i välsignelsen, alltså från Fadern stiger Sonen ned. Den helige Ande däremot rör sig horisontalt bland alla människor. Om vi illustrerar detta med högerhanden får vi två rörelser som korsar varandra i form av ett korstecken. Handen rör sig då från vänster till höger och uppifrån och ner. I den ortodoxa kyrkan däremot startar rörelsen från höger.
En äldre generation av kyrkobesökare kan berätta att både människor och föremål kan välsignas. Men idag förekommer till exempel inte att eleverna i den kommunala skolan gemensamt ber Gud välsigna skolmaten.
Vi säger att julen är en välsignad högtid, och det märks tydligt i psalmerna inför jul, såsom i första versen av psalm nr 103, Bereden väg för Herran:
Välsignad vare han som kommer i Herrens namn!
Dagens bön
Herre,
Jag vet att du tänker på mig och vill mig väl,
Så påminn mig att jag måste tänka mer på dig!
I Jesu namn,
Amen.