Adventsstjärnan utvecklades i Herrnhut i Sachsen, som en del av den kristna väckelserörelse som kallas herrnhutismen. Rörelsens starka engagemang för utbildning och mission kom att spela en avgörande roll för stjärnans spridning över världen.
Rötterna går ända tillbaka till år 1821 då internatskolan i Niesky firade sitt 50-årsjubileum och en lysande stjärna sattes upp som dekoration. Stjärnorna blev en succé och började därefter användas vid flera av Brödraförsamlingens internatskolor i samband med första advent.
Med tiden blev det en del av elevernas årliga julpyssel att själva tillverka de karakteristiska stjärnorna av papper och kartong. Så det som började som en pedagogisk aktivitet kom snart att utvecklas till något betydligt större.
Från skolprojekt till produktion
Under slutet av 1800-talet började den tidigare eleven Peter Verbeek sälja konstruktionsanvisningar till stjärnorna genom sin bokhandel i Herrnhut. Intresset växte snabbt, och i början av 1900-talet startade hans son Harry Verbeek en mer organiserad och fabriksmässig tillverkning.
Den klassiska Herrnhutstjärnan är emellertid betydligt mer avancerad än de enklare varianter som vi köper färdiga och hänger i våra fönster. Den ursprungliga består av 25 spetsar, varav 17 är fyrkantiga och 8 trekantiga. Delarna sätts samman med hjälp av nitar och bildar en tredimensionell stjärna.
Så kom adventsstjärnan till Sverige
Eftersom Herrnhutrörelsen ägnade sig åt omfattande missionsarbete, spreds stjärnorna till många länder. På så sätt blev de inte bara en juldekoration utan också en symbol för den kristna tron och för Betlehemsstjärnan som visade vägen till Jesusbarnet.
Traditionen nådde Sverige under 1910-talet. En viktig person i sammanhanget var Julia Aurelius, född Marx, som växte upp i Tyskland och senare flyttade till Lund. När hon gifte sig med professor och sedermera biskop Erik Aurelius fick hon själv en adventsstjärna i present. Julias stjärna väckte så stort intresse att en pappershandlare i Lund började sälja de exklusiva tyska adventsstjärnorna och importen tog fart.
Under 1940-talet fick de emellertid konkurrens av enklare och billigare svenska varianter. Den mest kända blev den så kallade "Proletärstjärnan", som kom att pryda otaliga svenska fönster under efterkrigstiden.
Tillverkas fortfarande för hand
Trots att adventsstjärnan idag finns i mängder av utföranden lever originalet faktiskt vidare. I Herrnhut tillverkas fortfarande de klassiska stjärnorna av företaget Herrnhuter Sterne GmbH. Mycket av arbetet sker för hand, och produktionen sysselsätter både företagets egna medarbetare och flera verkstäder där personer med funktionsnedsättningar arbetar. Det finns idag över 60 olika modeller för inom- och utomhusbruk, i många storlekar och färger, och varje år tillverkas fortfarande inte mindre än 240 000 olika stjärnor i Herrnhut.
En symbol för hopp och ljus
Det finns något fint i att en av våra mest älskade adventstraditioner har sitt ursprung i ett klassrum och i elevernas gemensamma skaparglädje. Från ett internat i Sachsen till svenska hem, kyrkor och församlingsgårdar har adventsstjärnan spridit sitt ljus genom generationer.
När årets stjärna tänds i fönstret är den därför mer än bara en dekoration. Den berättar inte bara en historia om tro utan även om utbildning, hantverk och gemenskap, och om hur en enkel idé från ett skolprojekt kunde lysa upp världen.