Ordet ”teologi” är grekiska och betyder ordagrant ”ord om Gud”. Även om det förekommer hos Platon kom den kristna traditionen att prägla ordet så som vi känner det. Teologi har alltid varit förknippat med eftertanke: Vad betyder det att Gud uppenbarat sig i Kristus? Vem är människan? Och hur står sig kristnas anspråk inför andra filosofier och religioner?
I den tidiga kristna rörelsen var teologi mer en reflektion över hur man ska leva än en spekulation över Guds väsen. Men i takt med att lära och liv gled isär under medeltiden kom den alltmer att bli ett systematiskt vetande om den kristna tron. Martin Luther sammanförde erfarenheten av Gud med behovet av läskunnighet och akademisk bildning på ett sätt som omdanade både samhälle och universitet. I dag skulle teologi kunna förstås som den kritiska, självkritiska och konstruktiva reflektionen över den kristna tron. Det finns givetvis annan teologi än kristen, men den kristna historien har präglat förståelsen av ordet.
Teologi är alltså inte själv religion utan reflektion över allt gudomligt och allt mänskligt. Den är inte svaret på alla frågor utan det medel genom vilket vi ständigt söker svar på frågor om dessa. Teologin är å ena sidan den kristna kyrkans kritiska samvete. Den är det sätt som den tar intellektuellt ansvar för det den tror. Men den är å andra sidan också en orienteringshjälp, ett sätt att göra reda för hur vi förhåller oss till Gud, till andra människor, till skapelsen och till oss själva.
I en ordets och läsandets kyrka som den lutherska är den teologiska reflektionen helt central; utan teologisk bildning blir kyrkan intellektuellt utarmad och riktningslös.
Att teologin kritiskt måste svara an mot sin tids frågor befriar den inte från behovet av kunskap om historisk teologi. Århundraden av teologisk reflektion erbjuder en enorm resurs för att tänka kring allt gudomligt och allt mänskligt även i mötet med vår egen tid. Teologisk bildning är därför ingen lyx utan en nödvändighet för en kyrka som vill vara aktuell på ett hållbart sätt och inte bara påverkas av flyktiga aktualiteter. Och bildning förutsätter tid för läsning, en resurs som i dag portioneras ut allt snålare inom såväl akademi som kyrka. Biskopar, förtroendevalda och andra ansvariga måste visa att de tar den teologiska uppgiften seriöst för kyrkans trovärdighets skull.
Så var är teologin i Svenska kyrkan i dag?