Svenska kyrkan genomför varje år en webbenkät som ställs till alla församlingar och pastorat. Enkäten har genomförts varje år sedan 2013. Syftet är bland annat att undersöka hur församlingsverksamheten utvecklas över tid, och ge underlag för prioriteringar och beslut. Enkäten används också för att utvärdera nya metoder och material som tagits fram, samt att samla in underlag för forskning.
I denna artikel presenteras resultatet från de frågor i 2024 års interna webbenkät som handlar om diakoni och vuxenverksamhet. Enkäten gick ut till alla kyrkoherdar i oktober 2024, och besvarades av 388 församlingar och pastorat, en svarsfrekvens på cirka 63 procent.
Diakonifrågorna i enkäten handlar bland annat om vilka målgrupper som församlingens verksamhet vänder sig till, och vilket stöd som Svenska kyrkan bidrar med i olika livssituationer. Verksamhetstyper som finns i de flesta församlingar är caféverksamhet och soppluncher, sorgegrupper, ekonomiskt och materiellt stöd samt psykosocialt stöd till enskilda och grupper. Andra verksamheter som syns i enkätsvaren är födelsedagsfester för äldre jubilarer, språkträning, matlagningskurser, killgrupper och gemensamt julfirande.
Öppen gemenskapsverksamhet
Enligt enkäten har nästan alla församlingar och pastorat någon form av öppen gemenskapsverksamhet, där människor kan träffas och bygga relationer. 80 procent av de församlingar som besvarat enkäten erbjuder någon av form av öppen mötesplats varje vecka. 60 procent av församlingarna gör det i form av en måltidsgemenskap som till exempel frukost eller sopplunch.
Att den öppna gemenskapsverksamheten fyller ett stort behov framgår av verksamhetsstatistiken: sammanlagt gjordes 2,5 miljoner besök i öppen gemenskapsverksamhet under 2024. Det är bara var tionde församling som inte med regelbundenhet erbjuder någon öppen diakonal mötesplats med inriktning på gemenskap.
Ekonomiskt stöd
Att ge stöd till människor som lever i social eller ekonomisk utsatthet har en lång historia i den världsvida kyrkan, så även inom Svenska kyrkan.
I 2024 års undersökning svarar 47,5 procent av församlingarna att man varje vecka arbetar med att ge materiellt stöd i form av till exempel ekonomiska bidrag eller matkassar. 19 procent av församlingarna arbetar med detta varje månad. I var tredje församling förekommer arbete med materiellt stöd mera sällan. Det är bara 7 procent av församlingarna som svarar att de inte alls arbetat med materiellt bistånd under tolvmånadersperioden.
Biståndet kan ges i olika former. I 2022 års undersökning framkom att de två vanligaste formerna för matbistånd inom Svenska kyrkan är matkassar/livsmedel och presentkort. Under 2024 betalade Svenska kyrkan även ut cirka 72 miljoner kronor i ekonomiska bistånd till 46.000 hushåll.
Psykosocialt stöd
I enkäten ställdes även frågor om psykosocialt stöd som församlingen erbjuder, exempelvis sorgegrupper för personer som mist en nära anhörig, enskilda samtal och samtalsgrupper. Två tredjedelar av församlingarna har sådan verksamhet varje vecka. Under 2024 lanserade Svenska kyrkan metodmaterialet Meningen med mig, ett samtalsstöd för att stärka existentiell hälsa hos barn och ungdomar. Enligt enkäten finns samtalsgrupper kring existentiella frågor för barn och unga i 30 procent av församlingarna. Drygt åtta procent av de församlingar som besvarat enkäten har tagit den nya metoden i bruk.
Stöd på väg in i arbetsliv
Många församlingar erbjuder stöd till människor som är på väg in i arbetsliv, exempelvis genom arbetsträning, rehabilitering eller sysselsättning. Detta kan bland annat ske i avtal med arbetsförmedling, försäkringskassa eller kommuner. Fyra av tio församlingar arbetar med stöd i riktning mot arbetsliv varje vecka eller varje månad och ytterligare fyra av tio församlingar arbetar med uppgiften, dock mera sällan. Det är endast 20 procent av församlingarna som besvarat enkäten som inte arbetat med att ge stöd till människor på väg in i arbetsliv under tolvmånadersperioden.
Av de församlingar som erbjuder stöd har över 90 procent svarat att det organiserats inom ramen för församlingens ordinarie verksamhet. Verksamheten förefaller också ofta vara småskalig; drygt 80 procent av församlingarna som erbjuder stödet svarar att det berört 1-5 personer. Hur många personer som totalt fått stöd i riktning mot arbetsliv av Svenska kyrkan är i nuläget inte känt eftersom uppgifter om detta inte samlats in.
Rådgivning och stöd i myndighetskontakter
Församlingarna erbjuder också ofta rådgivning och hjälp i myndighetskontakter, till exempel hjälp att överklaga beslut eller komma i kontakt med socialtjänsten. Hur vanligt detta är varierar stort mellan olika församlingar. I var fjärde församling är detta arbetsuppgifter som förekommer varje vecka, men fyra av tio församlingar svarar att det sker enstaka gånger eller inte alls.
Stöd till asylsökande och flyktingar
Svenska kyrkans arbete med asylsökande och flyktingar har enligt 2024 års enkät minskat i omfattning. 56 procent av de församlingar som besvarat enkäten anför att de har haft någon verksamhet som specifikt vänder sig till asylsökande och flyktingar under den senaste 12-månadersperioden. I 2022 års undersökning var det 68 procent av församlingarna som hade haft sådan verksamhet. Orsaken till minskningen har inte undersökts.
Den vanligaste insatsen från församlingar till asylsökande och flyktingar är samtalsstöd, hjälp med myndighetskontakter och språkcafé, där deltagarna får möjlighet att träna svenska. Bland de församlingar som erbjuder verksamhet för asylsökande och flyktingar sker det ofta i samverkan med kommunen eller andra samfund och civilsamhällesaktörer.
Påverkansarbete
Det diakonala arbetet kan också inkludera olika former av påverkansarbete. Den vanligaste formen av påverkansarbete som församlingar ägnar sig åt är samtal med lokala politiker och lokala myndigheter. Ett mindre antal församlingar ägnar sig åt att skriva debattartiklar, medverka i radio/TV och att bedriva opinionsarbete i sociala medier.
Tyngdpunkten i församlingars påverkansarbete under 2024 berörde social utsatthet, barn och unga samt psykisk hälsa och suicidprevention. I påverkansarbetet är det vanligt med samverkan med externa aktörer eller andra enheter inom Svenska kyrkan. 56 procent av församlingarna uppger att de inte bedrivit något påverkansarbete den senaste 12-månadersperioden.
Lena Sjöberg