Torpa församlingshem återställdes med second hand efter brand

Christian Scharf, du är fastighetsansvarig i Ydre pastorat där Torpa församlingshem återfinns. Berätta, vad var det som hände?  
Den 6 augusti 2022 stod vi inför faktumet att Torpa församlingshem, en byggnad från 1600-talet, stod i brand. I räddningsarbetet användes stora mängder vatten i ett försök att rädda den historiska byggnaden. Tack vare brandkårens insatser kunde en stor del av den liggande timmerstommen bevaras. Taket förstördes dock helt i branden och i stort sett all inredning skadades eller gick förlorad. Omkring 90 procent av möblerna kunde inte återställas eller återanvändas. 
 
Vad var din roll i återuppförandet av Torpa församlingshem? 
Jag har varit som en länk mellan pastoratets beslutsfattande organ samt arkitekt, entreprenör, försäkringsbolag och inte minst de många församlingsbor som berördes av projektet.  

Hur gick arbetet till?  
I början handlade processen om att lära känna varandra och förstå vilken betydelse ett etablerat församlingshem har som mötesplats för församlingen. För min del innebar arbetet att hitta företag som kunde lämna anbud, samtidigt som de uppfyllde kraven i Svenska kyrkans uppförandekod och hade en regional förankring. 
Dessutom skulle riskanalyser tas fram och presenteras för både kyrkoherden och kyrkorådet. Dessa analyser behövde belysa vilka risker som kunde uppstå, vilka ekonomiska konsekvenser de kunde få samt hur tidsplanen skulle påverkas. 
Därefter var jag delaktig i besluten kring materialval och bidrog till att översätta dagens myndighetskrav till något som var begripligt för församlingsborna, samtidigt som jag förmedlade deras önskemål och synpunkter till projektets olika aktörer. De korta beslutsvägarna till kommunhuset var en stor fördel och bidrog till att undvika missförstånd och onödiga förseningar. Ett konkret exempel kring utmaningar som fanns i processen var möjligheten att få undantag från dagens krav på dörrhöjd. Detta för att kunna bevara byggnadens ursprungliga karaktär utvändigt, trots att huset inte är K-märkt.  

Vilka avgörande faktorer kan du nämna avgjorde att detta blev ett så lyckat projekt?
Det fanns flera avgörande faktorer för projektets framgång. Bland annat den arkitekt som vi valde, inställningen hos pastoratets kyrkoherde samt kyrkorådet och så alla de frivilliginsatser som kom från både församlingsmedlemmar och lokala företag.  
Arkitekten Jonas Wallinder hade haft samarbete förr med kyrkan och förstod därför att projekteringen behövde mer tid än man kunde tro. Han hade även värdefull kunskap när det gäller att tänka hållbart och socialt byggande. Ydre pastorats drivande kyrkoherde och ett engagerat kyrkoråd hade både modet, viljan och uthålligheten att fatta de beslut som krävdes för att föra projektet framåt. Tack vare detta har Torpa församlingshem åter kunnat resa sig ur askan! 

Hur ni tänkte kring återuppbyggnaden? 
Redan från början fanns en stark önskan att så långt som möjligt återskapa den ursprungliga inredningen. Där detta inte var möjligt eftersträvades lösningar som balanserade byggnadens historia med dagens krav och Ydre pastorats fokusområde på hållbarhet. Vi arbetar systematiskt och engagerat med hållbarhet och vår hållbarhetsambition är sedan 2024 fastställd i FIN. Så även om det inte uttrycktes direkt, var det en självklar utgångspunkt att i första hand söka alternativ som främjade hållbarhetstanken. Återbruk och restaurering prioriterades därför. Inköp av nya möbler och inventarier skulle vid sidan av högre klimatavtryck även i många fall innebära högre kostnader än att ta till vara och restaurera befintliga resurser. 
 
För att lyckas med återuppbyggnaden engagerades många personer inom församlingen, berätta mer! 
Det fanns redan ett starkt engagemang för församlingshemmet före branden genom en grupp frivilliga som under lång tid hade tagit ansvar för byggnaden. Många av dem som bor i närheten av församlingshemmet tillhör familjer som har funnits i bygden i flera generationer. Redan deras föräldrar och mor- och farföräldrar bidrog till det rika församlingslivet i Torpa, vilket har skapat en stark känsla av samhörighet och ansvar för platsen. Viljan att återuppföra församlingshemmet var därför stark efter branden. Genom detta engagemang knöts värdefulla kontakter med regionala företag som var villiga att bidra med sin kunskap, sina tjänster och sitt engagemang. Tillsammans skapades förutsättningar för att återuppbygga församlingshemmet som en naturlig mötesplats för församlingen och bygden. 
 
Var det något som var utmanande i processen med att hitta och införskaffa second hand-möbler? 
Det var t ex utmanande att hitta så mycket som 70 stolar av liknande modeller på andrahandsmarknaden. Utbudet var begränsat och samtidigt fanns en önskan att möblerna skulle harmoniera med församlingshemmets ursprungliga karaktär. Här var det en grupp mycket engagerade damer i församlingen som klurade i flera månader hur inredningen skulle kunna införskaffas - och de lyckades! 
 
Vilka erfarenheter tipsar ni gärna andra om? 
Våga att hitta alternativa vägar!  
Det kommer bli bra på så många sätt!  Och våga upptäcka hur engagerade församlingsbor och människor som bor nära kan bli när det gäller inredning! Nu när våra besökare ser helheten och resultatet blir de imponerade och uttrycker att det är en plats där man gärna vill vara. Precis det är ju meningen med ett församlingshem!  
 
Dokumentera hela processen 
Detta för att kunna sprida goda erfarenheter, visa framsteg och ha bra svar att ge när externa, både inom- och utomkyrkligt ställer frågor. 
 
Utse ett team som håller ihop arbetet 
Vilka som ska vara med i teamet är förstås olika, men såklart behövs en fastighetsansvarig som fungerar som en länk mellan beslutsfattare, verksamhet, entreprenörer och andra aktörer för att skapa förståelse, förankring och samsyn kring projektets genomförande. Samtidigt krävs en betydande social och kommunikativ insats för att nå målet. Ta höjd för det! Det handlar om att förena pastoratets grundläggande mål och uppdrag med församlingens önskemål och behov samt de praktiska förutsättningar och utmaningar som uppstår under byggprocessens gång. Allt detta tar tid om det ska bli bra. 
 
Sprid det positiva och skapa ringar på vattnet!  
Dela allt på hemsidan och i sociala medier. Kanske skaffa en blogg? Eller dela i löpande inlägg i pastoratets och församlingens sociala och fysiska medier. Detta för att hålla nyfikenheten och engagemanget hos församlingsbor och personer som bor nära.  

Annika Sundin, kommunikatör klimat och hållbarhet, Stockholms stift.