Stiftelser har funnits i Sverige i hundratals år. Även Svenska kyrkan är förvaltare av ett större antal stiftelser, bland annat kursgårdar.
En stiftelse skiljer sig från till exempel ett aktiebolag eller en förening. Den har inga ägare eller medlemmar, utan består i stället av tillgångar, till exempel pengar eller fastigheter, som ska förvaltas för ett bestämt ändamål. Det innebär att fokus ligger på att uppfylla syftet med stiftelsen, snarare än att tillvarata ägarintressen.
Det är styrelsen eller en särskild förvaltare som har ansvaret för att ta hand om stiftelsen. Deras viktigaste uppgift är att se till att stiftelsens ändamål uppfylls och att tillgångarna används och förvaltas på ett ansvarsfullt sätt, att bokföring och redovisning sköts korrekt och att stiftelselagen följs.
Ett viktigt kännetecken är att styrelsen måste följa det som står i stiftelseförordnandet, det vill säga de ursprungliga föreskrifterna för stiftelsen. Dessa regler väger tungt och kan inte ändras fritt, vilket gör uppdraget mer bundet än i många andra organisationsformer.
Stiftelsen som sådan ansvarar för sina ekonomiska åtaganden, inte enskilda personer. Däremot kan styrelseledamöter bli personligt ansvariga om de orsakar skada genom att agera felaktigt. Stiftelser står under tillsyn av länsstyrelsen, som kan granska verksamheten och ingripa om något inte sköts korrekt. Stiftelser regleras rättsligt i stiftelselagen.
Fördelar och nackdelar med stiftelse
Stiftelser är en stabil och ändamålsstyrd organisationsform, men med begränsad flexibilitet och mindre direkt kontroll. Formen kan passas om medel ska förvaltas långsiktigt för ett specifikt ändamål.
Samtidigt är stabiliteten med stiftelser också något som gör dem mindre flexibla. Det går inte att ändra i föreskrifterna utan tillstånd från Kammarkollegiet eller Länsstyrelsen. Det gör att organisationen är mindre flexibel än t.ex. bolag eller föreningar. Styrningen är också mer bunden och mindre anpassningsbar över tid. Styrelsen har ett mycket långtgående ansvar och stiftelsen står under extern tillsyn. Det gör att en församling inte har samma direkta kontroll som i exempelvis ett aktiebolag eller en förening.