Tillgänglighet
Kyrkan är öppen under dagtid.
Ramper finns i kyrkan och läggs ut vid behov, som rullstolsbunden kan man dock inte komma in i kyrkan utan hjälp.
Utedass, ej anpassad för en rullstol
Hörselslinga finns
I kyrkan finns plats för 110 personer
Vad ser jag i kyrkan? (Utvalda bilder och föremål)
Den färgglada dopfunten är gjord på södra Gotland på 1600-talet.
På flera ställen i kyrkan finns runstenar. På norrväggen i kyrkan sitter en trasig runsten, men en del av texten går ändå att uttyda, det finns dock flera tolkningar av texten, det här är en:
Translitterering av runraden:
...ʀua-r × auk × auþuatr × giarþu × kukbl × yftir × kun(a)(i)þ(i) ----- × sina × ku--ai × nutan[3]
Normalisering till runsvenska:
[Gæi]ʀhva[t]r ok Auðhvatr gærðu kumbl æftiʀ Gunnhæiði(?) ... sina ... nytan.
Översättning till nusvenska:
Gairvat(?) och Audvat gjorde minnesmärket efter Gunnhaid(?), sin …, en duglig …
Gunn… som stenen restes efter anses vara en kvinna. Stenen användes som en byggnadssten när kyrkan byggdes men inskriptionen är betydligt äldre, den dateras till 1000-1099. Den hittades vid renoveringen av kyrkan 1965.
På sydväggen i tornet finns även två skepp avbildade. De är väldigt svagt inristade i kalken men kanske kan du se dem? Enligt boken Skeppsristningar på Gotland (1993) ska det större av skeppen föreställa ett inhemskt handelsfartyg, som liknar ett av de båtfynd som har gjorts i Kalmar slottfjärd (”Kalmar 1”) och som dateras till 1200-talets början.
Kyrkobyggnadens historia
På 1100-talet fanns på platsen en stavkyrka i skiftesverk av ek (rester finns i magasinet och på Gotlands fornsal). 1965 fann man att golvplankorna som använts i långhuset var väggplankor stavkyrkan. På en stenplatta över sydportalen finns årtalet 1058 angivet, vilket borde syfta på den träkyrka som tidigare fanns på platsen.
Sproge kyrka är en av sjutton bevarade absidkyrkor på Gotland.
1200-1250 byggs ett långhus och kor i romansk stil, med absid i kalksten. Tornet med sina spetsbågiga öppningar byggs något senare och kyrkan får en kyrkklocka.
Långhusinteriören, nu täckt av ett trätunnvalv, hade ursprungligen fyra kryssvalv, som bars upp av en mittpelare, vars veckade kapitäl nu ligger på kyrkogården och vars stenar i övrigt tjänstgör som grindstolpar i kyrkogårdsmuren.
Exteriört
En tidigare tornhuv har rasat och i källorna anges det att tornhuven har återuppbyggts. Under 1700-talet kalkas tornet utvändigt och faltaket lades om Kyrkan genomgår en restauration både inne och ute. Tornhuven och själva tornet renoverades och förstärktes först 1761, men jobbet fick till viss del göras om 1794 då kyrkan utsattes för ett åsknedslag.
På 1800-talet genomgick kyrkan en omfattande ombyggnad, då byttes bland annat faltaket till ett av tegelpannor och tornhuven var återigen i behov av reparation. En stor ombyggnad av kyrkan startades med flytt av portaler och fönster, tornet spritputsades och resten av kyrkan kalkades. Kolonetter av oljefärgsmålad ek sattes i ljudgluggarna.
På 1950-talet reparerades tornhuven och tegeltaken lades om.
1995 lagades och förbättrades fasadputs och takstolar där det behövdes.
Tornet är den del av kyrkan som förändrats minst sedan medeltiden.
Interiört
I korgolvet finns tre gravhällar från 1200-talet, vilka tidigare legat ute på kyrkogården. Den norra stenen kallas ännu "peststenen" därför att församlingen drabbades så hårt av pesten 1710-11 att alla socknens överlevande personer rymdes på denna sten.
På 1300-talet tillverkas ett triumfkrucifix och en madonnabild i trä (madonnabilden finns idag på fornsalen).
Först på 1500-talet bemålas innerväggarna i kyrkan, men av dessa finns endast fragment kvar i dag.
Under 1600-talet får kyrkan sin altaruppsats som tillverkats i sandsten samt dopfunten. Kyrkan får också en predikstol (vilken i dag är försvunnen).
1800-talets ombyggnader förändrade mycket av kyrkans interiör; En sakristia byggdes i absiden och bänkarna i koret togs bort. En ny predikstol tillverkades. En kolonn i långhuset togs bort och välvningen ersattes av ett trätunnvalv. En läktare byggdes och nya trägolv lades. Mittgången i kyrkan cementerades.
År 1900 installerades en kamin i långhusets södra hörn. 1934 byttes den mot en kamin som tidigare stått i Klinte kyrka.
1938 revs sakristian som byggts 100 år tidigare.
1965 restaurerades kyrkan, väggar och valv vitkalkades och trätunnvalvet i kyrkan sandblästrades och vitlaserades. Det lades nya stengolv i hela kyrkan, predikstolen byggdes om och läktaren revs, bänkarna byggdes om och kyrkan fick centralvärme och elektricitet. En hel del av interiören som tagits bort under ombyggnationen på 1800-talet återställdes nu, men inte allt. Innertakets trätunnvalv behölls så som det byggdes på 1800-talet.
Under 1990-talet installerades hörslinga och tillgängligheten i tornet förbättrades.
2019-2020 renoverades kyrkan invändigt och utvändigt. Renoveringen bestod framförallt av rengöring både exteriört och interiört. En del trädetaljer konserverades och behandlades mot skadeinsäkter.
Inventarier
Kyrkans mest värdefulla inventarier är: från 1100-talet- Gravstenen signerad av Sigraf finns i dag på Gotlands fornsal liksom delarna av den gamla stavkyrkan som återfanns i kyrkans golv. I dag finns 4 bräder i sockenmagasinet, de övriga finns på fornsalen. De fyra runstenarna som återfinns i kyrkan, och väggskåpets dörrar samt triumfkrucifixet och madonnastatyn (den senare deponerad till Gotlands fornsal) vilka tillverkade på 1300-talet.
Orgel
1892 fick kyrkan en orgel tillverkad av Åkerman&Lund i Stockholm
2005 renoverades orgeln av T.Svenske och sanerades invändigt från mögel och utvändigt från skadedjur.
Kyrkklocka
Kyrkan fick sin nuvarande kyrkklocka redan på 1200-talet.
Källa:
Utas, Jan. Vård och underhållsplan Sproge kyrka 2009
Sveriges kyrkor (Gotland band VIII:2)1982
Läs mer:
Lagerlöf, Erland; Svahnström, Gunnar (1991). Gotlands kyrkor : en vägledning (4., omarb. uppl). Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 118.
Bergman, Mats (1978). Eksta kyrka, Hablinge ting, Gotland. Sveriges kyrkor ; 178 ; Gotland. Stockholm: Almqvist & Wiksell international
Carlsson, Sten-Åke & Johansson, Tore, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1989:II, Linköpings stift, Visby stift. Tostared: Förlag Svenska orglar
Strelow; Hans Nilsson.(1633) Cronica Guthilandorum
Info om runstenarna:
https://www.k-blogg.se/2020/03/14/nya-runor-fran-sproge/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Gotlands_runinskrifter_373
