Att främja ett levande gudstjänstliv och den gemensamma sången står i centrum i arbetet med psalmer. Förslagen till nya psalmer är resultatet av ett av flera steg i kyrkomötesuppdraget att revidera och utöka Den svenska psalmboken (1986), som fattades år 2016.
Under 2021–2022 kunde alla som ville vara med genom att skicka in sina sånger till en digital brevlåda. Sångerna blev under urvalsprocessen anonymiserade och fyra urvalsgrupper bestående av präster, kyrkomusiker och studenter har gjort ett urval.
I processen med att välja ut psalmförslag har urvalsgrupperna utgått från ett antal kriterier och perspektiv i sitt arbete. Sammanfattningsvis speglar dessa vad som efterfrågas av kyrkomötet och som framkommit i den pilotstudie som genomfördes 2019–2020 som del av förstudien, där ett urval av församlingar fick svara på frågor om psalmanvändning. Dessa kriterier och perspektiv utgör en samlad grund att stå på i det fortsatta arbetet med att bedöma text, musik och helhet.
Alla församlingar får använda sångerna
Alla Svenska kyrkans församlingar och pastorat får fritt använda materialet i sin verksamhet genom att skriva ut, kopiera och projicera under försöksverksamheten, dock längst till 2031-12-31.
Ett antal av församlingarna är remissinstanser
Det är 147 av församlingarna och pastoraten som på statistiska grunder valts ut som remissinstanser. Var och en av remissinstanserna utvärderar särskilt ett utvalt antal psalmer under tidsperioden, som startar i maj 2025 och pågår till november 2026.
Remissinstanser för psalmförslag per stift
När dessa sånger nu görs tillgängliga att pröva, finns rika möjligheter till reflektion och samtal om det sjungande gudstjänstlivet i Svenska kyrkan, ett samtal om tro och liv.
I dokumentet Vägledning i användandet av Förslag till nya psalmer finns en fördjupad beskrivning av hur materialet kan användas av församlingar och pastorat under remissperioden.