Kyrkostyrelsen tar årligen fram en rapport som granskar förvaltningen av prästlönetillgångarna (PLT). Tillgångarna förvaltas av de 13 stiften och består av skog, jordbruksmark och fonder. Rapporten, som sammanställs av ekonomi- och finansavdelningen på kyrkans nationella nivå, är en del av kyrkostyrelsens tillsynsuppdrag.
Året i siffror
Årets resultat: 1 520 miljoner kronor (+ 248 mkr)
Årets utdelning: 713 miljoner kronor (- 108 mkr)
Produktiv skogsmark: 408 000 hektar
Frivilligt naturvårdsavsatt skogsmark: 49 000 hektar (+ 2 000 ha)
Jordbruksmark: 46 000 hektar
Marknadsvärde på förvaltade fonder: 5,3 miljarder kronor (+ 0,4 mdkr)
Året i korthet
Här sammanfattas väsentliga händelser under 2025. Längre ner på sidan sammanfattas året med fokus på hållbarhet i förvaltningen.
Priserna föll från rekordhög nivå
Året inleddes med rekordhöga virkespriser. Under året sänktes dock priserna på samtliga sortiment och i samtliga delar av landet. Eftersom det tar viss tid innan sänkta priser på marknaden slår igenom i lägre intäkter, har stiftens förvaltningar ändå kunnat visa rekordhöga intäkter från skogsbruket.
Under inledningen av 2026 har priserna på skogsråvara fortsatt sjunka. Även en skillnad mellan landets norra och södra delar håller i sig, med generellt högre priser i södra Sverige.
Ny gemensam inriktning för skogsförvaltningen
I juni lämnade kyrkostyrelsen skrivelsen Hållbarhet i Svenska kyrkans skogsbruk till kyrkomötet. I skrivelsen lämnades förslag på ändringar i kyrkoordningen som syftar till större klimatnytta, ökad biologisk mångfald, ett varierat landskap med en mångfald av brukningsmetoder och ökad hänsyn till urfolksrätten. I november fattade kyrkomötet beslut om en ny inriktning för Svenska kyrkans markförvaltning, med tyngdpunkt på skogsbruket och i allt väsentligt i enlighet med förslagen i skrivelsen.
Efter kyrkomötets beslut bjöd kyrkokansliet in samiska organisationer och de nordliga stiften till en referensgrupp, för att under 2026 ta fram närmare bestämmelser för tillämpandet av urfolksrättens princip om fritt och informerat förhandssamtycke. Samtidigt inleddes ett projekt för att utveckla kyrkostyrelsens tillsyn med samråd, stöd och uppföljning av markförvaltningen.
De nya bestämmelserna i kyrkoordningen trädde i kraft 1 januari 2026, med undantag för tillämpandet av den urfolksrättsliga principen som träder i kraft 1 januari 2027. De nya bestämmelserna påverkar alltså inte förvaltningsåret 2025.
Regeringens skogsutredning blev klar
I augusti presenterade regeringens skogsutredare slutbetänkandet En robust skogspolitik för aktivt skogsbruk. Tillsammans med det delbetänkande som presenterades i slutet av 2024 låg tyngdpunkten i förslagen på insatser för ökad skogsproduktion, vilket var i linje med direktivet. Utredaren gav även förslag om ett förenklat regelverk för skogsbruket och ökad tydlighet när det gäller ersättning till skogsägare vid skydd av skog. Under 2026 har regeringen presenterat en proposition till riksdagen baserad på delar av betänkandet
Stormen Johannes orsakade stora skador
I slutet av december drog stormen Johannes in över Sverige och orsakade stora skador på skog från Norrbotten till norra Uppland. Kort därefter slog ovädret Anna till över Gävleborg med stora mängder snö. För Uppsala stift, där upp mot ett års normal avverkning fälldes under några dygn, blev situationen därmed ännu mer ansträngd.
Sett till de skador den orsakade anses stormen Johannes som den sannolikt mest omfattande som drabbat Sverige de senaste tio åren.
Hållbar förvaltning
Årets rapport beskriver hållbarheten i förvaltningen utifrån de bestämmelser som gällde under 2025. Rapportens struktur bygger dock på nyckelbegrepp som används i kyrkoordningens nya bestämmelser.
Mångfald av brukningsmetoder
Hyggesfritt skogsbruk är ett prioriterat område för stiften. Jämfört med året innan ökade andelen hyggesfritt skogsbruk, från 18 procent till 21 procent av den totalt avverkade arealen. Stiften tillämpade flera olika metoder för hyggesfritt brukande, där överhållen skärm var den vanligaste metoden. Beroende på lokala förutsättningar skiljer sig omfattning och typ av skötselmetod mellan stiften.
På jordbrukssidan ökade andelen mark som brukas ekologiskt något, beroende på att flera nya arrendatorer har ekologisk inriktning på brukandet.
Biologisk mångfald
Stiften gör systematiska naturvärdesinventeringar före åtgärder i skogsbruket och arbetar även med riktade insatser mot specifika habitat och arter. Samtidigt bidrar återvätning, restaurering och nyanläggning av våtmarker till såväl biologisk mångfald som till bredare klimat- och landskapsnyttor. Samtliga förvaltningar var under året engagerade i olika våtmarksprojekt. Över hälften av förvaltningarna var engagerade inom olika artskyddsprojekt.
Frivilliga avsättningar av skogsmark för naturvårdsändamål har ökat i omfattning under senare år och låg 2025 på tolv procent av den produktiva skogsmarken, vilket är en betydligt högre nivå än certifieringskravets fem procent. Inräknat formellt skyddad mark var andelen avsatt skog 14 procent.
Den oberoende kvalitetsuppföljningen av slutavverkningarna (KUSK) som gjorts visade att de flesta miljöfunktioner har hanterats på ett bra sätt och att kantzoner mot vatten och våtmark generellt har fått ett högt betyg. Som ett förbättringsområde nämns bland annat behov av fortsatt arbete med övergångar över vatten.
Klimatnytta
Förvaltningen av skog och mark är ett målområde inom Svenska kyrkans färdplan för klimatet. Ett antal etappmål har fastställts för målområdet för perioden 2024 - 2027. Ett av målen handlar om att öka produktionen av förnybar el på mark som stiften förvaltar.
Stiften har i ökad omfattning arrenderat ut områden för uppförande av vindkraftverk. Vid utgången av 2025 fanns det 98 kraftverk driftsatta. Vidare fanns i två stift vattenkraftverk på PLT-mark och i sex av stiften fanns 25 anläggningar för solenergi på PLT-mark. Samtidigt finns avtal om arrenden för vind- och solkraftsanläggningar som ännu inte är tagna i bruk.
Under 2025 bidrog stiften till produktion av förnybar energi motsvarande 0,96 terawattimmar (TWh), som kan jämföras med den årliga genomsnittliga elanvändningen för 48 000 svenska villor. Det handlade om vindkraft, vattenkraft, solenergi och bioenergi. Produktionen var något lägre än året innan, bland annat beroende på vindförhållanden.
Ekosystemtjänster i övrigt
Inom ramen för miljöledningssystemet ISO 14001 har stiften arbetat med två miljömål. Det ena handlar om att minska förekomst av allvarliga körskador vid skogsbruksåtgärder. Körskadorna har minskat och varit nära målnivån de senaste åren, men det är fortfarande inte uppnått. Det andra miljömålet infördes under 2025, och fokuserar på att skapa funktionella kantzoner som bidrar med naturvårdsnytta och grön infrastruktur.
Utöver skogsbruk och utarrendering av jordbruksmark arbetar stiften med och stödjer en stor mängd aktiviteter och upplåtelser. Det handlar exempelvis om insatser som ökar ekosystemens motståndskraft, bidrar till bättre vattenkvalitet, friluftsliv och rekreation. Flera stift jobbar aktivt med besöksnäringen, andra med insatser för vildbin och blommande åkerkanter för ökad pollinering.
Kulturmiljö
De certifieringssystem som stiften är anslutna till innebär ett systematiskt arbetssätt när det gäller hänsyn och bevarande av kulturmiljöer i skogsbruket. Insatserna handlar bland annat om att synliggöra kulturmiljöer, som odlingsrösen och stenmurar, genom att aktivt hugga fram dem och ställa fram så kallade kulturstubbar som markering.
Inom ramen för Svenska kyrkans kvalitetsuppföljning av slutavverkningar (KUSK) inventeras forn- och kulturlämningar enligt en fyragradig skala där ett är oskadad och fyra innebär oåterkallelig skada. 2025 års inventering visade inga skador som inte går att reparera.
Social välfärd
Samtliga stift kontrollerar att entreprenörer, ofta även underentreprenörer, som anlitas i skogsbruket tecknar relevanta kollektivavtal. Det förekommer även stickprov i fält av den skogliga personalens arbetsförhållanden hos entreprenörerna.
När det gäller hänsynen till rennäringen så samplanerar de berörda stiften aktuella åtgärder i skogen med de samebyar som kan påverkas, vilket sker inom ramen för skogscertifieringen FSC®:s standard. Sedan januari 2025 är alla stift anslutna till den standarden.
Uthållig totalavkastning
Under senare år har virkesuttaget av flera skäl minskat och därmed i allt högre grad understigit virkestillväxten. Det har medfört att den stående volymen skog har ökat. Under 2025 avverkades mindre än 60 procent av den uppskattade tillväxten i de skogar stiften förvaltar. För några år sedan låg avverkningsnivån på mellan 70 och 80 procent av tillväxten.
Stiften gör, som en del av den strategiska planeringen, avverkningsberäkningar för att bedöma långsiktigt uthållig avverkningsnivå med hänsyn till skogstillståndet och andra parametrar. Därmed kan till exempel ekonomisk avkastning balanseras mot andra värden inom skogsförvaltningen.
Hela tillsynsrapporten 2025
Här kan du läsa tillsynsrapporten för 2025 i sin helhet.