Skog och mark
Lyssna

Skogen är viktig för klimatet

Hur skogen förvaltas har betydelse för Svenska kyrkans påverkan på klimatet. Det handlar om den växande skogens lagring av kol, om skogsbrukets bidrag till fossilfria produkter, om produktion av förnybar energi, och även om att begränsa utsläpp i samband med skötseln.

I Svenska kyrkans gemensamma färdplan för klimatet finns särskilda etappmål för skog och mark. Här följer i kortad form vad de 13 stiften, som förvaltare av skogen, ska bidra med till och med 2027.

  • Fortsatt aktivt bidra till forskning och utveckling om hållbar förvaltning av skog och mark och hållbar produktion av förnybar energi.
  • Verka för ökat träanvändande i byggnationer och klimatsmart byggande.
  • Sträva efter fossilfrihet i skogsbruket både vad gäller skötsel och transporter.
  • Tillvarata den brukade skogens produktionspotential för ökad klimatnytta på kort och lång sikt. Åtgärderna ska ha balans mellan ekologiska, sociala, ekonomiska och andliga värden.
  • Genomföra aktiva åtgärder för klimatanpassning som kan öka skogarnas motståndskraft, återhämtnings- och utvecklingsförmåga och minska klimatförändringarnas skadliga effekter.
  • På de marker som stiften förvaltar ska produktion av förnybar el, motsvarande den totala årliga användningen i kyrkans byggnader, vara i projekt- eller produktionsfas. Det kan vara egna anläggningar och anläggningar som drivs av andra aktörer.
  • Genom extern revision utvärdera den beräkningsmodell som används för den skogliga kolbalansen.

Arbetet sker i etapper

Färdplanen innehåller även ett mål som berör skogsbrukets påverkan på samiska näringar, utifrån Svenska kyrkans åtaganden gentemot det samiska folket. Den har även ett mål om kompetensutveckling, erfarenhetsutbyten och gemensamma projekt för fossilfritt och hållbart jordbruk för gårdsarrendat. Liksom att det ska införas mätmetoder för jordbrukets kolbalans i enlighet med bästa praxis och gällande redovisningsregler.

Arbetet med färdplanen har delats in i etapper. När det gäller skog och mark kommer färdplanens nästa etapp att kopplas till arbetet med att utveckla skogsförvaltningen enligt de nya ramar som gäller sedan januari 2026, se Följ utvecklingsarbetet.

Svenska kyrkans färdplan för klimatet siktar mot att kyrkans hela verksamhet ska vara klimatneutral år 2030.

Exempel på hur stiften arbetar för att nå målen

Strängnäs stifts virkestransporter blir fossilfria

Strängnäs stifts skogsbruk blir nu mer miljövänligt. Från och med i år transporteras virke från prästlönetillgångar i Strängnäs stift fossilfritt.

Naturvårdsbränning ger nytt liv åt skogen

Förr brann de svenska skogarna regelbundet. I dag är naturliga bränder ovanliga och många arter har förlorat sina naturliga livsmiljöer. 

Stor torvtäkt blir våtmark igen

Gårdsjö mosse utanför Hova ska återigen bli våtmark. Att återväta den tidigare torvtäkten är en viktig klimatåtgärd – och dessutom en ovanligt stor sådan.

Våtmarker återställs för natur, klimat och framtidens vatten

Dikade våtmarker ska bli blöta igen. I Jämtland pågår flera restaureringsprojekt där Länsstyrelsen i Jämtlands län tillsammans med Svenska kyrkan återför vatten till landskapet. Målet är att stärka biologisk mångfald, minska klimatutsläpp och förbättra vattenmiljöer.

Återvätning - hur gick det?

För ett par år sedan berättade vi om ett antal planerade återvätningsprojekt på Karlstads stifts skogsfastigheter. Nu följer vi upp och tittar närmare på hur det har gått och vad vi lärt oss. 

Hyggesfritt skogsbruk i Vidökna

Hur påverkas skogen av ett hyggesfritt skogsbruk? Det ska stiftets försöksområde för alternativa metoder ge svar på.

Kunskap om hyggesfritt skogsbruk byggs upp

Vilka är de fungerande alternativen till så kallad kalhuggning och hur delar vi erfarenheter från det ökande hyggesfria skogsbruket? Det är kärnan i ett viktigt projekt hos Skogforsk.

Tillsammans lär vi oss mer om skogsskötsel

Prästlönetillgångarna i Göteborgs stift har gjort studiebesök och en skogsexkursion om adaptivt och hyggesfritt skogsbruk. Med utbyte från Partille kommun och FRAS lär vi oss mer om utmaningar och möjligheter.

Naturvärden under lupp i stiftets skogar

Knärot, lunglav och kattfotslav. När fältarbetarna från Växjö och Lunds stifts skogsförvaltningar samlades till gemensam naturvärdesutbildning fick de lära sig att bli bättre på att upptäcka naturvärden i skogen. 

Elever bygger unikt uteklassrum

Ett unikt uterum byggt i stolpverksteknik. Det ska Skara stifts klimatstig på Torsö kompletteras med lagom till sommaren 2026. Byggnationen har pågått hela vintern – på Hjälmareds folkhögskola utanför Alingsås.

Naturvårdshuggning i Barnens skog ska gynna biologisk mångfald

Drygt 60 personer samlades i Barnen skog, Vrena, Strängnäs stifts klimatstig invigdes. Inför invigningen har Prästlönetillgångar i Strängnäs stift genomfört en naturvårdshuggning för att höja naturvärdet och främja den biologiska mångfalden.

Stiftets kyrkoreservat skyddar unika miljöer

Kottskogen strax utanför Västerås är ett av många exempel där stiftet vårdar och bevarar unika miljöer. Här finns urgammal ekskog och vacker natur där besökare kan söka rekreation och avkoppling.

Stiftets kyrkoreservat bevarar värdefulla miljöer

I Strängnäs stift finns i dag flera kyrkoreservat. Det är områden med särskilt höga natur- och kulturvärden där biologisk mångfald bevaras och gamla landskap får leva vidare. Reservaten rymmer allt från skogar och hagmarker till kulturpräglade miljöer med fornlämningar.

Luleå stift vill ge plats för flera naturreservat

Rynkskinn, ullticka och den sällsynta tretåiga hackspetten har upptäckts på mark som stiftet förvaltar i Västerbotten. Skog och mark i Luleå stift vill nu att staten ska göra naturreservat i dessa områden.

Kolkrediter - ny klimatåtgärd

Nu inleder Karlstads stift ett samarbete med EKEN Financing Value Added Forestry för att producera kolkrediter och prövar därmed ännu en typ av klimatåtgärd.

Kolkrediter istället för avverkning 

När skogsavverkningen minskar söker egendomsförvaltningen nya intäktskällor.  Skogen ska växa, både i ålder och omfattning. Det beslutet tog Västerås stift redan 2022. Sedan dess har den årliga avverkningen minskat betydligt. Träden ska bli äldre och virkesförrådet större, helt enkelt.  

Sol och vind bidrar till utveckling

Satsningar inom förnybar energi är en viktig del i prästlönetillgångarnas (PLT) långsiktiga utveckling i Linköpings stift. I dagsläget finns 13 vindkraftverk och två mindre solparker på mark som stiftet förvaltar.

Solenergi - här byggs kunskap

Stiftens egendomsförvaltningar har drivit ett gemensamt projekt kring storskaliga solkraftsparker. Inom projektet har bland annat flera kunskapswebbinarier om solkraft erbjudits Svenska kyrkans medarbetare.

Vårt arbete för klimatet

Svenska kyrkans färdplan för klimatet innebär att vi ska minska vår egen klimatpåverkan och bidra till mänsklighetens gemensamma arbete för att bromsa effekterna av klimatförändringarna.