Lyssna

I startgroparna för ökad hållbarhet

Arbetet har börjat med att omsätta den ny gemensamma inriktningen för skogsbruket i praktisk handling. Som ett första steg har arbetsgrupper bildats på både stifts- och nationell nivå.

Stiftens skogsförvaltning ska anpassas till de nya ramarna med bland annat fyra hållbarhetskriterier, inriktning mot ett mer varierat landskap, en mångfald av brukningsmetoder och ökad respekt för urfolksrätten. De verksamhetsnära mål som stiften ska sätta utifrån lokala förutsättningar, är en nyckel på vägen dit.

Målarbetet samordnas

För att samordna utvecklingsarbetet har stiftens egendomsförvaltningar bildat en arbetsgrupp.  Gruppen kommer bland annat att samordna stiftens målarbete som ska utgå från varje stifts lokala förutsättningar och samtidigt bottna i det nya regelverket.  

Tillsammans med kyrkokansliet i Uppsala ska arbetsgruppen även utforma en modell för målsättningen. Modellen ska möjliggöra kyrkostyrelsens årliga uppföljning av utvecklingen. Kopplat till modellen kommer det också att skapas en metod för att beräkna de ekonomiska konsekvenserna av förändringarna i skogsförvaltningen, en metod som behöver testas mot målmodellen.

Tillsynen utvecklas

En annan av de arbetsgrupper som bildats, för samverkan mellan kyrkokansliet och stiftens egendomsförvaltningar, ska utveckla kyrkostyrelsens tillsyn av skogsförvaltningen med samråd, stöd och uppföljning.

När de gäller urfolksrättens princip om fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC) har kyrkokansliet bjudit in till en referensgrupp. Gruppen består av representanter för samiska organisationer, Samiska rådet i Svenska kyrkan och egendomsförvaltningarna i norra Sverige. Gruppen ska identifiera frågor som behöver förtydligas för att urfolksrättens princip om fritt och informerat förhandssamtycke ska kunna tillämpas.

Beslut i december

Tillsammans med kyrkokansliet ska referensgruppen utarbeta ett förslag på närmare bestämmelser för tillämpandet. Förslaget kommer att presenteras under dialogkonferensen Saggastallamat 3 i oktober 2026. Senast i december 2026 fattar kyrkostyrelsen beslut om bestämmelserna, som ska införas i Svenska kyrkans bestämmelser (SvKB).

 

Kort om tillgångarna

  • Skogen är den dominerande delen av de tillgångar som Svenska kyrkan förvaltar. Skogen består av många små skiften som sammantaget utgör knappt två procent av Sveriges skogar.
  • Runt 14 procent av skogsmarken är undantagen skogsbruk och 18 procent av marken brukas hyggesfritt (2024). I norra Sverige samplaneras skogsbruket med rennäringen.
  • Förutom skog och jordbruksmark består tillgångarna av ett fondkapital. Årligen bidrar tillgångarna med i genomsnitt 500 miljoner till kyrkans verksamhet, varav över 300 miljoner kommer från skogsbruket.
  • Tillgångarnas juridiska namn är prästlönetillgångar. Enligt Lag om Svenska kyrkan (1998:1591) ska de ”bidra till de ekonomiska förutsättningarna för kyrkans förkunnelse”.
  • Svenska kyrkans verksamhet bekostas huvudsakligen av medlemsavgifter. För de församlingar som har andelar i tillgångarna kan den årliga utdelningen ändå vara en betydande inkomstkälla.
  • För brukandet och skötseln av tillgångarna har de 13 stiften ansvaret. På stiftens webbplatser finns mer information, för dig som vill veta hur ett specifikt stift arbetar med skog och mark.

Kort om kyrkomötets beslut

Den 18 november tog kyrkomötet beslut om nya bestämmelser i Svenska kyrkans regelverk för skogsförvaltningen, kap. 46 i kyrkoordningen, som i korthet innebär

att en ny gemensam inriktning med fyra jämbördiga hållbarhetskriterier införs: andlig, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

att respekten för urfolksrätten får ny tyngd: dels urfolkets rätt att bedriva andliga och kulturella traditioner i områden där de traditionellt har bott och verkat, dels principen om fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC) vid åtgärder som har en direkt och betydande påverkan för renskötselns bedrivande.

att övergripande planering ska ske i dialog med berörda församlingar,

att kyrkostyrelsen utvecklar tillsynen genom samråd och årlig uppföljning till kyrkomötet.

Som en följd av beslutet och den utvecklade tillsynen får stiften ansvar för att sätt verksamhetsnära mål som kan följas upp.

Förändringarna träder i kraft 2026, undantaget urfolksrättens princip om förhanssamtycke som gäller från 2027 för att möjliggöra samråd med samiska företrädare om hur principen ska tillämpas.