Lyssna

Hallå där, Ove Nystrand, stiftsjägmästare i Karlstad stift

… och med i egendomschefernas arbetsgrupp som samordnar stiftens arbete med ökad hållbarhet i skogsbruket.

Hur kommer stiften att gå till väga för att göra verkstad av kyrkomötets beslut?
- Jag tror att det som nu tar vid måste vara flera olika parallella processer, om vi ska komma någon vart kan vi inte göra en sak i taget. Stiften behöver sätta igång sitt målarbete. Samtidigt behöver vi sjösätta olika nya aktiviteter, pågående arbeten behöver växlas upp, ambitionsnivåer behöver bestämmas.

Vilken betydelse kan de verksamhetsnära målen för arbetet i skogen?
- Vi kommer behöva bygga upp nya rutiner, kanske utveckla våra kompetenser, om arbetet i skogen blir mer tidskrävande kanske vi behöver sätta till mer resurser.

Hur påverkar de lokala förutsättningarna mellan stiften?
- Jag tror det kommer bli väldigt stor bredd i aktiviteterna. Det karaktäristiska för kyrkans skogsförvaltning är att vi förvaltar mark i hela landet, från norra Norrbotten till södra Skåne, och det innebär att stiften har väldigt olika utgångslägen.

Vad händer närmast?
– Om jag gör en spaning i Karlstad stift, som ett exempel, så ser jag att vi har en hel del att ta tag i när det gäller ett mer varierat landskap. Vi kan testa olika skötselmetoder för att främja och utveckla lövskogar och blandskogar: olika föryngringsmetoder, olika utformningar och storlekar på hyggen och av skötselåtgärder. Här finns ett stort åtgärdspaket som det går att göra ganska mycket av.
– Men det är mycket vi behöver titta på: ökade avsättningar, skapa kolkrediter, återställa fler våtmarker, förlänga omloppstider, öka arealen hyggesfritt. Vi kommer också vara aktiva med kunskapsuppbyggnad inom det hyggesfria skogsbruket.

När blir det verkstad i skogen?
– En del åtgärder kan det nog fattas beslut om under 2026 så att vi kan börja jobba med det redan under året.

 

Kort om tillgångarna

  • Skogen är den dominerande delen av de tillgångar som Svenska kyrkan förvaltar. Skogen består av många små skiften som sammantaget utgör knappt två procent av Sveriges skogar.
  • Runt 14 procent av skogsmarken är undantagen skogsbruk och 18 procent av marken brukas hyggesfritt (2024). I norra Sverige samplaneras skogsbruket med rennäringen.
  • Förutom skog och jordbruksmark består tillgångarna av ett fondkapital. Årligen bidrar tillgångarna med i genomsnitt 500 miljoner till kyrkans verksamhet, varav över 300 miljoner kommer från skogsbruket.
  • Tillgångarnas juridiska namn är prästlönetillgångar. Enligt Lag om Svenska kyrkan (1998:1591) ska de ”bidra till de ekonomiska förutsättningarna för kyrkans förkunnelse”.
  • Svenska kyrkans verksamhet bekostas huvudsakligen av medlemsavgifter. För de församlingar som har andelar i tillgångarna kan den årliga utdelningen ändå vara en betydande inkomstkälla.
  • För brukandet och skötseln av tillgångarna har de 13 stiften ansvaret. På stiftens webbplatser finns mer information, för dig som vill veta hur ett specifikt stift arbetar med skog och mark.

Kort om kyrkomötets beslut

Den 18 november tog kyrkomötet beslut om nya bestämmelser i Svenska kyrkans regelverk för skogsförvaltningen, kap. 46 i kyrkoordningen, som i korthet innebär

att en ny gemensam inriktning med fyra jämbördiga hållbarhetskriterier införs: andlig, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

att respekten för urfolksrätten får ny tyngd: dels urfolkets rätt att bedriva andliga och kulturella traditioner i områden där de traditionellt har bott och verkat, dels principen om fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC) vid åtgärder som har en direkt och betydande påverkan för renskötselns bedrivande.

att övergripande planering ska ske i dialog med berörda församlingar,

att kyrkostyrelsen utvecklar tillsynen genom samråd och årlig uppföljning till kyrkomötet.

Som en följd av beslutet och den utvecklade tillsynen får stiften ansvar för att sätt verksamhetsnära mål som kan följas upp.

Förändringarna träder i kraft 2026, undantaget urfolksrättens princip om förhanssamtycke som gäller från 2027 för att möjliggöra samråd med samiska företrädare om hur principen ska tillämpas.